Regeringen föreslår i en proposition åtgärder för att stärka konsumentskyddet på bolånemarknaden. Förslagen bygger till stor del på EUs bolånedirektiv från 2014.
För många är bostadsköpet den ekonomiskt mest betydande affären de gör i livet. Samtidigt befinner sig kunden i ett kunskapsunderläge i förhållande till de bolåneföretag som lämnar eller förmedlar bostadskrediter. En väl fungerande bolånemarknad är därför av stor betydelse för många människors privatekonomi. Eftersom större delen av utlåningen till hushåll i Sverige består av bostadskrediter är bolånemarknadens funktion och stabilitet även av stor betydelse för samhällsekonomin i stort.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.
Proposition 2015/16:197
Företagsaktuellt nr 5 2016
Vi presenterar kort ett urval av de nya lagar och förordningar som har trätt ikraft runt halvårsskiftet 2016 och som kan komma att påverka dig och ditt företag.
RUT-avdraget har utvidgats till att omfatta ytterligare trädgårdstjänster samt även flytt- och it-tjänster. RUT-avdrag för trädgårdstjänster omfattar nu även beskärning och borttagning av träd och buskar.
RUT-avdrag har införts för flyttjänster avseende flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder samt till och från magasinering i samband med flytt mellan bostäder.
För it-tjänster gäller RUT-avdrag för arbeten som avser installation, reparation och underhåll av data- och informationsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete, när arbetet, handledningen och rådgivningen utförs i eller i nära anslutning till bostaden.
Genom lagändring har EUs insättningsgarantidirektiv införts i svensk rätt. Insättningsgarantin är ett konsumentskydd för sparande på konto. Skyddet innebär att du får ersättning av staten om det institut där du har dina pengar går i konkurs. Ändringarna innebär bland annat att ersättningsbeloppet har fastställts till 950 000 kr per kund och sparinstitut. Det har även blivit möjligt att få ett högre ersättningsbelopp, max fem miljoner kronor, om insättningarna är medel från en försäljning av privatbostad eller vissa särskilda livshändelser, som exempelvis att en anställning har upphört. Utbetalningstiden har förkortats från 20 till 7 arbetsdagar och informationen till insättarna har förbättrats.
Immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga frågor är av stor betydelse för ett väl fungerande näringsliv, en effektiv konkurrens och ett starkt konsumentskydd. Tidigare har systemet för domstolsprövningar på dessa rättsområden varit både splittrat och ineffektivt.
Domstolsprövningen har nu samlats i två särskilda domstolar. I första instans Patent- och marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt och i andra instans Patent- och marknadsöverdomstolen vid Svea hovrätt. Som en konsekvens av nyordningen har Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen upphört som myndigheter.
En ny lag om patent- och marknadsdomstolar har införts med bestämmelser om hur mål och ärenden ska handläggas i domstolarna och om domstolarnas sammansättning. I lagen finns även bestämmelser om prejudikatbildningen för de mål och ärenden som ska handläggas i patent- och marknadsdomstolarna.
Innan ett företag lånar ut pengar till en konsument måste det göras en kreditprövning. Konsumentverket kan förbjuda ett företag som inte gör tillräckliga kreditprövningar att lämna krediter till konsumenter.
Enligt tidigare regler gällde ett sådant förbud dock först från och med att beslutet hade fått laga kraft. Det innebar att företag som inte följde regeln om att göra kreditprövning kunde fortsätta att låna ut pengar om beslutet överklagades. Ändringen i konsumentkreditlagen innebär att Konsumentverkets beslut om förbud för en näringsidkare att lämna krediter kan gälla omedelbart.
Möjligheterna att bedriva kooperativt företagande har förbättrats och lagstiftningen har anpassats till dagens förutsättningar vad gäller verksamhet, organisation och kapital. Exempel på ändringar är att möjligheten att bedriva verksamheten i ett delägt företag har vidgats, att föreningarna nu kan anta medlemmar som bara bidrar med kapital, att enbart ett stämmobeslut krävs för stadgeändringar och att kapitalskyddet har förstärkts. Flera av ändringarna omfattar även bostadsrättsföreningar och andra särskilda kooperativa företagsformer.
De nya reglerna berör stora delar av revisorernas verksamhet. Bland annat har kraven skärpts på revisorernas oberoende. Möjligheten för en revisor att lämna konsulttjänster till det granskade företaget har inskränkts. Börsbolag, banker och försäkringsbolag måste byta revisionsbyrå efter viss tid (så kallad byrårotation). Revisionsberättelsen ska nu innehålla mer information än tidigare. Revisorsnämnden har fått nya sanktionsmöjligheter, bland annat sanktionsavgifter. Ändringarna bygger på EU-regler, det så kallade revisionspaketet.
Företagsaktuellt nr 5 2016
Om ett aktiebolags handel med värdepapper ska ses som värdepappersrörelse bör omsättningen uppgå till minst sju miljoner kronor. Det framgår av ett ställningstagande från Skatteverket.
Ett aktiebolags handel med värdepapper utgör normalt kapitalförvaltning och beskattas enligt kapitalreglerna. Med detta avses i korthet att aktier och andelar kan omfattas av reglerna om näringsbetingade andelar, vilket innebär att kapitalvinster och utdelningar i normalfallet är skattefria och förluster inte är avdragsgilla.
Aktier och andelar som inte är näringsbetingade kallas kapitalplaceringsandelar. Kapitalvinster för sådana andelar tas upp det år då tillgången säljs och kapitalförluster dras av när förlusten är definitiv. Förluster får endast dras av mot vinster på delägarrätter inom koncernen (aktiefållan).
När handeln bedrivs i sådan omfattning att den är självständig och yrkesmässig kan handeln under vissa förutsättningar utgöra värdepappersrörelse. Värdepapperen behandlas då som lagertillgångar. Det sker då en kollektiv värdering till antingen anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet. En värdering till verkligt värde medför att värdenedgångar kvittas mot värdeuppgångar och att den totala värdeförändringen på innehavet av värdepapper påverkar beskattningen som skattepliktig intäkt respektive avdragsgill kostnad. Vinster och förluster vid en försäljning blir skattepliktiga respektive avdragsgilla.
Enligt Skatteverket bör man som regel kunna utgå ifrån att det rör sig om sådan yrkesmässig handel som ska bedömas som värdepappersrörelse om:
Omständigheterna i det enskilda fallet måste dock alltid beaktas.
Skatteverket anser att den viktigaste omständigheten är omsättningshastigheten på värdepappersinnehavet, eftersom den tydligast indikerar bolagets avsikt att hastigt omsätta sitt innehav. Innehavets omsättningshastighet kan beräknas till omsättningen dividerad med genomsnittligt värde på innehavet. Med genomsnittligt värde på innehavet avses summan av ingående och utgående värde på innehavet dividerat med två.
I rättspraxis från 1980-talet godtogs en omsättning på som lägst tre miljoner kronor. Skatteverket ansåg dock redan 2003 att en justering till cirka sex miljoner kronor var motiverad. Nu anser Skatteverket att en ny uppräkning bör göras. 1980-talets lägstanivå kan idag anses motsvara en omsättning på minst sju miljoner kronor.
För att värdepappersrörelse ska föreligga bör det finnas en viss kontinuitet i handeln. Man bör därför beakta förhållandena under flera beskattningsår. Handeln bör även ske med viss kontinuitet under varje enskilt år.
SKV ställningstagande 2016-07-04, dnr 131 137580-16/111
Företagsaktuellt nr 5 2016
Skatteverket har i ett ställningstagande redogjort för beskattningskonsekvenserna för den som har en solcellsanläggning på sin jordbruksfastighet. Avgörande för beskattningen är var på fastigheten anläggningen är belägen och var elen förbrukas.
Ett småhus med tillhörande tomtmark på en lantbruksenhet räknas som en privatbostad om småhuset till övervägande del används för eget eller närståendes boende. Övrig del av fastigheten är näringsfastighet. Inkomstbeskattningen styrs av på vilken del av jordbruksfastigheten som solcellsanläggningen är placerad.
Om anläggningen är placerade på den del som är privatbostad, ska inkomsterna från försäljning av el beskattas som inkomst av kapital. Beskattning sker endast för den del av de sammanlagda inkomsterna från privatbostaden som överstiger 40 000 kr.
Är anläggningen placerad på den del som är näringsfastighet, till exempel på en ekonomibyggnad, ska inkomsterna från försäljning av el beskattas som inkomst av näringsverksamhet. Uttag av el som förbrukas i privatbostaden ska tas upp som näringsinkomst. Avdrag för värdeminskning och reparation och underhåll av anläggningen får göras i näringsverksamheten.
För en vanlig solcellsanläggning på cirka 15-20 kW gäller att om ingen el överförts till det koncessionspliktiga elnätet medför inte elproduktionen att den som producerar elen är skattskyldig. Den som producerar elen ska alltså inte betala energiskatt, varken för egenförbrukad el eller för el som levererats till annan utan att överföras till det koncessionspliktiga elnätet. Det gäller för alla anläggningar som har en installerad effekt som understiger 255 kW.
Om elproduktionen är näringsverksamhet och el överförts till det koncessionspliktiga elnätet är elen skattepliktig i den del den överförts till elnätet.
För solcellsanläggning som har en toppeffekt på 255 kW och för den som äger flera elproduktionsanläggningar gäller andra regler.
Den som installerar en anläggning för produktion av el och har avtal om att antingen all el eller endast överskottsel ska levereras ut på nätet mot ersättning bedriver en självständig ekonomisk verksamhet. Det innebär att en sådan elproducent är skyldig att registrera sig för och betala moms.
Omsättningens storlek och mängden producerad el har ingen betydelse för bedömningen. Det har ingen betydelse om den fastighet som anläggningen är installerad på är en privatbostadsfastighet eller en näringsfastighet.
När en vara eller en tjänst köps in för att användas i en momspliktig verksamhet så har man avdragsrätt för ingående moms på inköpet. Avdragsrätten begränsas dock om inköpet avser stadigvarande bostad.
Det har alltså betydelse för avdragsrätten för ingående moms vad anläggningen ska leverera elen till. Men det saknar betydelse i momshänseende om anläggningen installerats på mangårdsbyggnaden, en ekonomibyggnad eller på annan plats på jordbruksfastigheten.
Avdragsrätten bedöms enligt följande.
SKV ställningstagande, 2016-07-01, dnr 131 304709-16/111
Företagsaktuellt nr 5 2016
Enligt Högsta förvaltningsdomstolen kan även en likvidator påföras ett företrädaransvar om han inte sköter sitt uppdrag. Betalningsansvaret sänktes dock från 716 miljoner till två miljoner kronor.
I det aktuella målet hade en person utsetts till frivillig likvidator av bolagsstämman i två bolag. När de aktuella skatterna som uppgick till 716 miljoner kronor förföll till betalning var personen fortfarande likvidator. I egenskap av likvidator var personen bolagens legale företrädare med de skyldigheter som styrelsen i ett bolag utan vd normalt har. Skatteverket ansökte därför om företrädaransvar för likvidatorn avseende de förfallna skatteskulderna. En ansökan som förvaltningsrätten biföll.
Enligt Skatteförfarandelagen kan en företrädare för ett aktiebolag eller annan juridisk person, tillsammans med bolaget, bli personligt betalningsansvarig för bolagets obetalda skatter och avgifter. För det krävs att han agerat grovt oaktsamt. Finns det särskilda skäl kan han dock bli befriad från betalningsansvar.
För att undvika ansvar måste företrädaren få till stånd en samlad avveckling av bolagets skulder genom en konkursansökan, betalningsinställelse med syfte att inleda ackordsförhandling eller en ansökan om företagsrekonstruktion. Det måste han se till att göra senast på förfallodagen.
Syftet med reglerna om företrädaransvar är att sätta gränser för hur länge en förlustbringande verksamhet ska få fortsätta. Reglerna avser även att skydda befintliga och tillkommande fordringsägare.
Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, konstaterade att de aktuella bolagen inte ägde några nämnvärda tillgångar när de trädde i likvidation. Det borde därför redan när likvidationsförfarandet inleddes ha stått klart för likvidatorn att bolagen inte skulle kunna betala skatteskulderna på förfallodagen. Att då inte omgående utan först efter två månader respektive ett år försätta bolagen i konkurs innebar enligt HFD att likvidatorn hade agerat grovt oaktsamt.
När det gällde vilket belopp likvidatorn skulle göras ansvarig för framhöll HFD att likvidatorn inte tillhörde den personkrets som reglerna om företrädaransvar avser att träffa. Han har inte haft något ägarintresse i bolagen. Någon verksamhet hade inte bedrivits i bolagen under den tid likvidationen pågick och statens fordran växte inte heller.
Enligt HFD skulle lagens syfte i detta fall uppnås i lika hög grad även om beloppet sattes ned. Men mot bakgrund av att likvidatorn ansågs ha varit grovt oaktsam var det enligt HFD inte rimligt att göra nedsättning med så stort belopp att hela betalningsskyldigheten föll bort. Vid en samlad bedömning fann HFD att betalningsskyldigheten skulle sättas ned från 716 miljoner till två miljoner kr.
Dom 2016-06-02, mål nummer 2680-15
Företagsaktuellt nr 5 2016
Skogsbruk på egen fastighet har av Skatterättsnämnden ansetts utgöra aktiv näringsverksamhet, även då ägaren uppdragit åt utomstående att utföra andragallring och slutavverkning.
Ett gift par äger sedan 1971 en fastighet på sju hektar varav drygt fyra hektar är skogsmark. Mannen har planerat och ansvarat för allt arbete. De löpande arbetsuppgifterna som plantering, gallring och röjning har han i princip utfört helt på egen hand. Endast andragallring och slutavverkning, som är av mer kvalificerat slag, har han låtit utomstående göra.
Mannen ville veta om inkomsten från skogsbruket ska anses vara resultatet av aktiv näringsverksamhet. Han ställde därför den frågan till Skatterättsnämnden. Som pensionär är aktivitetsbedömningen av betydelse för honom när det gäller rätten till skattereduktion för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag).
Skatteverket anser, med hänvisning till verksamhetens ringa omfattning och det faktum att allt arbete inte utförts av mannen själv, att näringsverksamheten ska anses som passiv.
Skatterättsnämnden konstaterar att Högsta förvaltningsdomstolen i ett avgörande ansett att verksamhet avseende skogsbruk på en fastighet om drygt 30 hektar var aktiv näringsverksamhet i ett fall där fastighetsägaren själv utförde allt arbete. Detta trots att arbetsinsatsen i sig var av begränsad omfattning.
I rättsfallet drar Högsta förvaltningsdomstolen paralleller till fåmansföretagsreglerna i inkomstskattelagen. Där görs en avgränsning mellan arbete och kapitalförvaltning vid bedömning av om företagaren eller någon närstående till honom varit verksam i betydande omfattning i företaget. På det området, framhåller Skatterättsnämnden, finns numera exempel från rättspraxis beträffande fastighetsförvaltning i fåmansföretag som visar att verksamhetskravet ansetts uppfyllt trots att de egna arbetsinsatserna var tidsmässigt begränsade och att mer kvalificerade arbetsuppgifter upphandlats.
Det nu aktuella fallet rör en betydligt mindre skogsfastighet än den i 2002 års rättsfall men arbetenas karaktär, anser Skatterättsnämnden, är av jämförbart slag. Den omständigheten att mannen i sin verksamhet uppdragit åt utomstående att utföra vissa arbetsuppgifter bör enligt Skatterättsnämnden inte leda till någon annan bedömning än den som gjordes i 2002 års fall.
Mot denna bakgrund är Skatterättsnämndens slutsats att det av mannen bedrivna skogsbruket på den fastighet han äger tillsammans med sin fru ska anses utgöra aktiv näringsverksamhet.
Skatterättsnämnden, förhandsbesked, 2015-05-18, dnr 103-15/D
Företagsaktuellt nr 4 2016
Ett moderbolag fick enligt kammarrätten inte göra avdrag för moms på de kostnader det haft för att stödja sina dotterbolags momspliktiga verksamheter. Anledningen till det var att man missat att vidarefakturera kostnaderna till dotterbolagen.
A AB var moderbolag i en koncern som bedrev näringsverksamhet inom framförallt operationell leasing. Bolaget tillhandahöll tjänster av ekonomisk, administrativ och juridisk karaktär till sina dotterbolag.
A AB hade gjort avdrag för den ingående momsen på samtliga kostnader. Men för att förenkla sin administration hade bolaget från och med oktober 2011 till och med december 2013 inte vidarefakturerat dotterbolagen för deras andel av kostnaderna och momsen. I stället fick A AB utdelning från dotterbolagen.
Skatteverket nekade A AB avdrag för ingående moms med cirka en miljon kr och påförde bolaget reducerat skattetillägg med cirka 120 000 kr. Skatteverket motiverade sitt beslut med att en verksamhet måste medföra utgående momspliktiga transaktioner för att avdragsrätt för ingående moms ska finnas. Eftersom A AB inte bedrev någon momspliktig verksamhet under den aktuella perioden saknade bolaget avdragsrätt för ingående moms.
A AB överklagade Skatteverkets beslut och framhöll att för statens del innebar det valda förfarandet från bolagets sida ett nollsummespel. Om bolaget valt att vidarefakturera varje dotterbolag för sin andel av de gemensamma kostnaderna skulle detta endast ha fått till följd att bolaget hade redovisat utgående moms på dessa kostnader och samtidigt fått avdrag för den ingående momsen. Eftersom dotterbolagen var registrerade för moms innebar detta att dessa skulle fått avdrag för ingående moms för dessa kostnader.
Förvaltningsrätten konstaterade att bolaget inte hade bedrivit någon verksamhet som genererat momspliktiga intäkter. Bolaget hade dock gjort avdrag för den ingående moms det haft för att stödja sina dotterbolags verksamheter. Eftersom bolaget inte fakturerat sina dotterbolag hade bolaget tillhandahållit tjänster utan ersättning. Att bolagets underlåtenhet att fakturera dotterbolagen genererat bolaget intäkter i form av utdelningar innebar inte heller att tjänsterna tillhandahållits mot ersättning, framhöll förvaltningsrätten. Eftersom bolaget inte visat att det hade bedrivit någon momspliktig verksamhet under den i målet aktuella perioden saknades rätt till avdrag för ingående moms. Förvaltningsrätten fann inte heller skäl att medge ytterligare befrielse från skattetilläggen.
Kammarrätten i Stockholm ändrade inte på förvaltningsrättens dom.
Dom 2016-04-19, mål nr 4440-4441-15.
Företagsaktuellt nr 4 2016
Skatteverket har i ett ställningstagande redogjort för beskattningskonsekvenserna för dig som har en solcellsanläggning på din villa eller ditt fritidshus som är privatbostad.
Från och med den 1 juli 2016 ändras reglerna för energiskatt. Skatteverket har därför i ett ställningstagande sammanställt de regler som gäller från och med det datumet för dig som bor i egen villa eller tillbringar viss tid i ditt fritidshus och har en solcellsanläggning på en sådan byggnad . Samma regler gäller om du har solcellsanläggningen på en garagebyggnad som finns på villafastigheten eller fritidshusfastigheten.
Enbart en solcellsanläggning medför inte att du har näringsverksamhet. Inkomsterna från anläggningen beskattas i stället som kapitalinkomst enligt de regler som gäller för produkter från en privatbostad. I de flesta fall blir det ingen inkomstskatt eftersom du varje år får ett schablonavdrag på 40 000 kr som dras av från din totala inkomst av varje fastighet.
Du behöver inte betala energiskatt för egenförbrukad eller levererad el om din solcellsanläggning har en installerad toppeffekt som understiger 255 kilowatt. Det gäller under förutsättning att
Om du förfogar över flera solcellsanläggningar ska anläggningarnas installerade toppeffekt läggas samman och tillsammans uppgå till mindre än 255 kilowatt för att detta ska gälla. Har du flera anläggningar i vilka el framställs från andra energikällor ska anläggningarnas effekt läggas samman. Då gäller andra effektgränser.
Den som säljer varor och tjänster i en självständig ekonomisk verksamhet är skyldig att registrera sig för och betala moms. Även om din solcellsanläggning inte räknas som näringsverksamhet vid inkomstbeskattningen ska en särskild bedömning göras när det gäller dina skyldigheter i momshänseende.
Enligt Skatteverket är det fråga om en ekonomisk verksamhet när du har installerat en solcellsanläggning på din villa och du mot ersättning kontinuerligt säljer antingen all el eller endast överskottselen in på elnätet. Någon beloppsgräns finns inte. Din skyldighet att registrera dig för och betala moms gäller alltså oavsett belopp.
I Sverige har vi ett avdragsförbud för moms som avser stadigvarande bostad. Avdragsförbudet omfattar inte endast köp till en byggnad, såsom inredning, reparationer och dylikt utan även sådant som har en anknytning till det stadigvarande boendet. Då solcellsanläggningen ska leverera el till en byggnad som har karaktären av stadigvarande bostad krävs det att anläggningen uteslutande används i en ekonomisk verksamhet för att avdragsförbudet inte ska bli tillämpligt.
I det fall en solcellsanläggning på en villa används i en ekonomisk verksamhet beror avdragsrätten på om du mot ersättning säljer all producerad el eller endast överskottselen in på elnätet.
Exempel 1:
Du säljer endast överskottsel till ett elhandelsföretag. En del av den producerade elen konsumerar du direkt för ditt boende. Du redovisas och betalar moms endast för den överskottsel du säljer.
Eftersom din anläggning inte uteslutande används i en ekonomisk verksamhet utan även betjänar ditt boende saknar du helt avdragsrätt för moms på dina inköp till solcellsanläggningen.
Exempel 2:
All el du producerar säljer du till ett elhandelsföretag och du redovisar och betalar moms för all försäljning. Den el du själv förbrukar i bostaden köper du tillbaka från elhandelsföretaget och betalar moms för.
I detta fall använder du anläggningen uteslutande i en ekonomisk verksamhet. Du får därför göra avdrag för den moms du betalar vid inköp för solcellsanläggningen.
SKV ställningstagande, 2016-05-02, dnr: 131 99075-16/111
Företagsaktuellt nr 4 2016
Trots att ROT-fakturan hade betalats av annan än köparen ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att utföraren av arbetet hade rätt till utbetalning från Skatteverket.
Byggföretaget B AB utförde under 2012 reparationsarbeten på en fritidsfastighet som ägdes gemensamt av fyra personer. Var och en fakturerades sin andel av arbetskostnaden men samtliga fakturor betalades av en av delägarna. B AB begärde och fick utbetalning från Skatteverket enligt reglerna för hushållsarbete motsvarande den skattereduktion som de fyra delägarna preliminärt bedömdes ha rätt till.
Under 2013 beslutade Skatteverket att återkräva betalningen avseende två av delägarna. Skatteverket konstaterade att samtliga fakturor hade betalats av en av de andra delägarna och enligt verket hade därför de två delägarna inte haft någon utgift för hushållsarbete. Att de två delägarna vid tiden för Skatteverkets beslut hade ersatt den delägare som betalat deras fakturor saknade enligt Skatteverket betydelse eftersom betalningen var gjord efter att verket hade inlett sin utredning.
B AB överklagade Skatteverkets beslut och yrkade att det skulle upphävas. Bolaget uppfattning var att en utgift uppkommit vid faktureringstidpunkten.
Eftersom de båda delägarna var för sig hade fakturerats för sin andel av arbetskostnaden var, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, kravet på att de ska ha haft utgifter för hushållsarbete uppfyllt.
Av lagtexten kan det inte utläsas att en betalning måste ha gjorts av köparen själv för att denne ska ha rätt till skattereduktion. Inte heller ger förarbetena till lagstiftningen stöd för ett sådant synsätt. Det enda som framgår är att betalning ska ha skett, framhåller Högsta förvaltningsdomstolen.
Att en betalning som görs av någon annan kan ligga till grund för skattereduktion framgår även av ett tidigare avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen. I det rättsfallet ansågs en utförare av hushållsarbete ha rätt till utbetalning trots att fakturan inte hade betalats av köparna själva utan av ett aktiebolag som de var delägare i. Delägarnas avräkningskonton i bolaget debiterades samma dag som fakturan betalades. Av rättsfallet framgår dock inte att denna reglering var avgörande för utgången i målet.
Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till att det inte var motiverat att i den aktuella situationen uppställa ett krav på att köparens och säljarens mellanhavanden ska ha reglerats för att köparen ska ha rätt till skattereduktion. Mot denna bakgrund och då bolaget i övrigt uppfyllt de krav som uppställts för utbetalning biföll Högsta förvaltningsdomstolen bolagets överklagan.
Dom 2016-04-22, mål nummer 5893-14
Företagsaktuellt nr 4 2016
Tillhandahållande av varor och tjänster i utbyte mot bidrag vid så kallad crowdfunding utgör momspliktig omsättning om det finns en direkt koppling mellan det bidrag som betalas och den vara eller tjänst som mottas. Det skriver Skatteverket i ett ställningstagande.
Crowdfunding eller gräsrotsfinansiering innebär att pengar samlas in från allmänheten till ett visst projekt eller ändamål genom många små eller stora bidrag. Bidragsgivare kan vara både företag och enskilda personer. Det sker ofta via särskilda plattformar på internet.
Skatteverket anser att när den som finansierar ett projekt får en villkorad motprestation i form av en vara eller en tjänst från det företag som sökt finansieringen så kan det vara en momspliktig omsättning för företaget som får pengarna. Bedömningen gäller under förutsättning att det finns en direkt koppling mellan leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten och den ersättning som betalats.
Om investeraren exempelvis får en andel av en rättighet till en film eller en bok som motprestation till investeringen och därmed del av framtida royalty så innebär rättighetsöverlåtelsen att en tjänst har tillhandahållits mot ersättning, det vill säga tjänsten har omsatts.
Beskattningsunderlaget för moms ska beräknas med utgångspunkt från den ersättning som den som söker finansiering får för sin omsättning. Ersättningen är det pris finansiären faktiskt betalar. Det gäller även om ersättningen är högre än vad priset för motprestationen skulle vara på öppna marknaden. Skatteverket anser att om det företag som mottar finansieringen har omsatt de varor eller tjänster som ges som motprestation så ska beskattningsunderlaget beräknas utifrån hela det belopp som finansiären betalat.
Om finansiärerna enbart får en symbolisk motprestation i samband med donationen anser Skatteverket att det inte är någon omsättning av vara eller tjänst mellan parterna. Det gäller under förutsättning att värdet av motprestationen är försumbart eller inte alls står i relation till det belopp som betalats.
Under vissa förutsättningar kan uttagsbeskattning bli aktuellt. För det krävs att den som ger varan som tackgåva har haft avdragsrätt för den ingående momsen vid inköpet av varan. Det är dock inte ett uttag om tackgåvan är av mindre värde eller ett varuprov.
Många insamlingar avser finansiering av projekt med välgörande ändamål. Skatteverket anser att mottagarna av finansieringen i dessa fall normalt inte omsätter någon vara eller tjänst till donatorerna. Eventuella gåvor som ges som tack för bidraget är som regel symboliska och medför inte att den som mottagit inbetalningen ska anses ha omsatt gåvan.
Vid finansiell crowdfunding lånar finansiärerna ut pengar eller så investerar de kapital i utbyte mot ägarandelar. Andelar som kan ge rätt till utdelning i form av del i det framtida resultatet. Varken utdelningen eller räntan som finansiärerna får vid finansiell crowdfunding medför enligt Skatteverket skattskyldighet för moms.
SKV ställningstagande, 2016-05-20, dnr 131 221169-16/111
Företagsaktuellt nr 4 2016