I början av november presenterades ett utredningsförslag om ändrade regler för beskattning av aktiva delägare i fåmansföretag. Vilka delar av förslaget som Finansdepartementet väljer att gå vidare med återstår att se.
De så kallade 3:12-reglerna ska motverka att aktiva delägare i fåmansföretag omvandlar högre beskattad arbetsinkomst till lägre beskattad kapitalinkomst genom utdelning eller försäljning av aktierna.
Varje år beräknar en aktiv delägare ett gränsbelopp på deklarationsblankett K10. Utdelning och kapitalvinst inom gränsbeloppet beskattas med 20 procent skatt. Utdelning över gränsbeloppet beskattas med delägarens marginalskatt, 30-58 procent, upp till ett tak på cirka 5,4 miljoner kr. Utdelning däröver beskattas med 30 procent skatt.
De viktigaste delarna av utredningens förslag är följande:
Skatteuttaget på aktiva delägares kapitalinkomster i fåmansföretag höjs från 20 till 25 procent och blir detsamma för ägare i alla onoterade bolag.
Förenklingsregeln innebär i dag att en utdelning upp till cirka 160 000 kr kan beskattas som kapitalinkomst. Denna nivå sänks enligt förslaget till cirka 107 000 kr.
Den som äger flera fåmansföretag kan idag beräkna ett gränsbelopp för varje bolag. Förenklingsregeln får dock bara användas för ett bolag. Enligt förslaget ska den som använder förenklingsregeln för ett bolag inte få beräkna något gränsbelopp för övriga innehav.
Företagets kontant utbetalda löner ska liksom i dag få användas som underlag vid beräkningen av gränsbeloppet för kapitalinkomstbeskattad utdelning. Men underlaget ska enligt förslaget fördels ut på delägarna efter ägd andel först, sedan ska det lönebaserade utrymmet beräknas. Idag beräknas utrymmet innan det fördelas ut.
Den nuvarande nivån på 50 procent av totala lönesumman ersätts av tre nivåer på 10, 25 och 50 procent.
För att en andelsägare ska få beräkna ett lönebaserat utrymme krävs idag att han eller någon närstående har tagit ut kontant lön året före beskattningsåret som uppgår till cirka 360 000 kr plus fem procent av totala lönesumman i företaget eller totalt cirka 570 000 kr.
Enligt förslaget höjs kravet på egen lön till cirka 480 000 kr plus fem procent av andelsägarens och närståendes individuella lön eller totalt cirka 930 000 kr.
Eftersom det enligt förslaget är löneunderlaget och inte det lönebaserade utrymmet som ska fördelas mellan delägarna gynnas inte längre företag med många delägare. Det nuvarande kravet på att en delägare måste äga minst fyra procent av kapitalet i företaget för att få tillämpa reglerna kan därmed tas bort.
När det gäller generationsskiften föreslås en särskild undantagsregel som innebär att ägarskiften inom familjen behandlas på samma sätt som ett externt skifte.
Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2018. Det innebär att de ska tillämpas i den inkomstdeklaration som delägaren lämnar under våren 2019. Men först ska remissinstanserna säga sitt senast den 10 februari 2017. Därefter ska förslagen eventuellt omarbetas innan de slutligen presenteras i en proposition som ska beslutas av riksdagen. Den slutliga utformningen av reglerna vet vi alltså inget om ännu.
SOU 2016:75
Företagsaktuellt nr 1 2017
Skatteverket har nu fastställt de normalbelopp som får tillämpas vid tjänsteresa, tillfällig anställning och dubbel bosättning i utlandet under 2017. Beloppen används som skattefritt traktamentsbelopp och gäller per dag, exklusive logi.
Efter tre månader i samma land reduceras traktamentet till 70 procent av normalbeloppet. Efter två år i samma land reduceras traktamentet till 50 procent. Avdrag för logi får i första hand göras med faktiska kostnader och i andra hand med ett halvt normalbelopp för aktuellt land.
SKV A 2016:26
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V Z Ö
Kostförmån
| Land: | Kronor: |
| A | |
| Albanien | 220 |
| Algeriet | 379 |
| Angola | 931 |
| Antigua och Barbuda | 659 |
| Argentina | 324 |
| Armenien | 358 |
| Australien | 722 |
| Azerbajdzjan | 345 |
| B | |
| Bahamas | 892 |
| Bahrain | 643 |
| Bangladesh | 451 |
| Barbados | 790 |
| Belgien | 688 |
| Belize | 502 |
| Benin | 466 |
| Bolivia | 302 |
| Bosnien-Hercegovina | 339 |
| Botswana | 278 |
| Brasilien | 487 |
| Brunei Darussalam | 358 |
| Bulgarien | 364 |
| Burkina Faso | 391 |
| Burma, se Myanmar | |
| C | |
| Centralafrikanska republiken | 406 |
| Chile | 431 |
| Colombia | 355 |
| Costa Rica | 485 |
| Cypern | 536 |
| D | |
| Danmark | 926 |
| Djibouti | 533 |
| E | |
| Ecuador | 559 |
| Egypten | 351 |
| Elfenbenskusten | 522 |
| El Salvador | 436 |
| Eritrea | 532 |
| Estland | 455 |
| Etiopien | 296 |
| F | |
| Filippinerna | 400 |
| Finland | 691 |
| Frankrike | 715 |
| Förenade Arabemiraten | 746 |
| G | |
| Gabon | 725 |
| Gambia | 294 |
| Georgien | 276 |
| Ghana | 466 |
| Grekland | 616 |
| Grenada | 519 |
| Grönland, se Danmark | |
| Guinea | 435 |
| Guyana | 567 |
| H | |
| Haiti | 483 |
| Honduras | 352 |
| Hong Kong, se Kina | |
| I | |
| Indien | 330 |
| Indonesien | 414 |
| Irak | 698 |
| Iran | 529 |
| Irland | 666 |
| Island | 843 |
| Israel | 811 |
| Italien | 539 |
| J | |
| Jamaica | 495 |
| Japan | 627 |
| Jordanien | 725 |
| K | |
| Kambodja | 406 |
| Kamerun | 483 |
| Kanada | 560 |
| Kazakstan | 267 |
| Kenya | 519 |
| Kina | 583 |
| Kirgizistan | 242 |
| Kongo (Brazzaville) | 520 |
| Kongo (Dem. Republiken) | 615 |
| Kosovo | 249 |
| Kroatien | 414 |
| Kuba | 442 |
| Kuwait | 736 |
| L | |
| Laos | 302 |
| Lettland | 445 |
| Libanon | 717 |
| Liberia | 569 |
| Litauen | 354 |
| Luxemburg | 651 |
| M | |
| Macao, se Kina | |
| Madagaskar | 220 |
| Makedonien | 312 |
| Malawi | 220 |
| Malaysia | 307 |
| Maldiverna | 391 |
| Mali | 451 |
| Malta | 501 |
| Marocko | 397 |
| Mauretanien | 330 |
| Mauritius | 412 |
| Mexiko | 309 |
| Mikronesien | 423 |
| Mocambique | 220 |
| Moldavien | 220 |
| Monaco | 834 |
| Mongoliet | 227 |
| Montenegro | 409 |
| Myanmar | 347 |
| N | |
| Nederländerna | 556 |
| Nederländska Antillerna | 538 |
| Nepal | 263 |
| Nicaragua | 387 |
| Niger | 315 |
| Nigeria | 477 |
| Norge | 880 |
| Nya Zeeland | 609 |
| O | |
| Oman | 739 |
| P | |
| Pakistan | 316 |
| Panama | 473 |
| Papua Nya Guinea | 495 |
| Paraguay | 276 |
| Peru | 464 |
| Polen | 403 |
| Portugal | 432 |
| Puerto Rico, se USA | |
| Q | |
| Qatar | 691 |
| R | |
| Rumänien | 316 |
| Rwanda | 309 |
| Ryssland | 85 |
| S | |
| Saint Lucia | 577 |
| Saint Vincent och Grenadinerna | 488 |
| Samoa, Självständiga staten | 547 |
| San Marino, se Italien | |
| Saudiarabien | 605 |
| Schweiz | 897 |
| Senegal | 525 |
| Serbien | 371 |
| Seychellerna | 531 |
| Sierra Leone | 437 |
| Singapore | 610 |
| Slovakien | 446 |
| Slovenien | 462 |
| Spanien | 534 |
| Sri Lanka | 320 |
| Storbritannien och Nordirland | 648 |
| Sudan | 545 |
| Swaziland | 220 |
| Sydafrika | 275 |
| Sydkorea | 671 |
| T | |
| Taiwan | 458 |
| Tanzania | 362 |
| Thailand | 496 |
| Tjeckien | 369 |
| Togo | 443 |
| Tonga | 443 |
| Trinidad och Tobago | 722 |
| Tunisien | 355 |
| Turkiet | 376 |
| Turkmenistan | 437 |
| Tyskland | 629 |
| U | |
| Uganda | 295 |
| Ukraina | 290 |
| Ungern | 392 |
| Uruguay | 543 |
| USA | 739 |
| Uzbekistan | 293 |
| V | |
| Vanuatu | 651 |
| Vietnam | 331 |
| Vitryssland | 223 |
| Z | |
| Zambia | 410 |
| Zimbabwe | 571 |
| Ö | |
| Österrike | 592 |
| Övriga länder och områden | 368 |
Kostförmån
Vid kostförmån ska traktamentet reduceras.
| Förmån | Reducering |
| Helt fri kost | 85% |
| Lunch och middag | 70% |
| Lunch eller middag | 35% |
| Frukost | 15% |
Företagsaktuellt nr 1 2017
Regeringen har fastställt prisbasbeloppet för 2017 till 44 800 kr. Det förhöjda prisbasbeloppet har fastställts till 45 700 kr och inkomstbasbeloppet till 61 500 kr för 2017. Basbeloppen används bland annat för att beräkna grundavdrag, tak för den allmänna pensionsavgiften och gränsbelopp för kvalificerade andelar i fåmansföretag. De nya basbeloppen ger följande värden:
Skattefritt traktamente för hel dag.
Gräns för skattefri tävlingsvinst i idrottstävling. Gäller inte anställda.
Högsta kommunal fastighetsavgift för lägenheter, men högst 0,3 procent av taxeringsvärdet för bostadsdelen.
Lägsta kommunal fastighetsavgift för pensionärer som omfattas av begränsningsregeln.
Högsta kommunal fastighetsavgift för småhus, men högst 0,75 procent av taxeringsvärdet.
Lägsta sjukpenninggrundande inkomst.
Lägsta grundavdrag inkomstdeklarationen 2018 för dig som inte fyllt 65 år vid ingången av 2017. Inkomst från 353 100 kr.
Prisbasbeloppsdelen vid beräkning av bilförmån.
Gräns för deklarationsplikt för fysiska personer, inkomstdeklarationen 2018.
Nedre inkomstgräns för uttag av allmän pensionsavgift.
Grundavdrag inkomstdeklarationen 2018 för dig som inte fyllt 65 år vid ingången av 2017. Inkomst upp till 44 300 kr.
Högsta belopp för direktavdrag vid inköp av inventarier av mindre värde.
Högsta inkomst utan sociala avgifter för idrottare.
Lägsta grundavdrag inkomstdeklaration 2018 för dig som fyllt 65 år vid ingången av 2017. Inkomst från 556 900 kr.
Högsta grundavdrag inkomstdeklarationen 2018 för dig som inte fyllt 65 år vid ingången av 2017. Inkomst mellan 121 900 kr och 139 300 kr.
Maximal allmän pensionsavgift.
Högsta grundavdrag inkomstdeklaration 2018 för dig som fyllt 65 år vid ingången av 2017. Inkomst mellan 121 900 kr och 168 800 kr.
Fåmansföretag. Gränsbelopp för kapitalbeskattad utdelning enlig förenklingsregeln inkomståret 2018. Blankett K10 inkomstdeklarationen 2019. Enligt 3:12 utredningens förslag.
Fåmansföretag. Gränsbelopp för kapitalbeskattad utdelning enlig förenklingsregeln inkomståret 2018. Blankett K10 inkomstdeklarationen 2019. Förutsätter oförändrade regler.
Högsta kontantförsäljningsbelopp för undantag från kravet på certifierat kassaregister.
Lägsta nybilspris för sexårsbilar. Gäller för bilar med tillverkningsår 2011 eller tidigare vid beräkning av bilförmån.
Högsta sjukpenninggrundande inkomst.
Gräns för särskilt pristillägg, vid beräkning av bilförmån.
Högsta föräldrapenninggrundande inkomst.
Högsta pensionsgrundande inkomst.
Övre inkomstgräns för uttag av allmän pensionsavgift.
Fåmansföretag. Högsta krav på eget löneuttag under 2017 för beräkning av lönebaserat utrymme för 2018. Blankett K10 inkomstdeklarationen 2019. Förutsätter oförändrade regler.
Fåmansföretag. Högsta krav på eget löneuttag under 2017 för beräkning av lönebaserat utrymme för 2018. Blankett K10 inkomstdeklarationen 2019. Enligt 3:12 utredningens förslag.
Företagsaktuellt nr 1 2017
Skatteverket har i ett ställningstagande redovisat sin syn på vem som har rätt till skattereduktion för rot- eller rutarbete när en person har fakturerats för arbetet men en annan person har betalat.
Den som fakturerats för ett rot- eller rutarbete får normalt anses ha haft en utgift för arbete när fakturan har betalats. Detta gäller oavsett om den som fakturerats har betalat beloppet eller någon annan betalat beloppet för den fakturerade personens räkning.
Med fakturerad jämställs i detta sammanhang även den som har angetts med namn på fakturan utan att vara fakturamottagare.
Även den som inte har fakturerats för ett rot- eller rutarbete men som kan visa att han eller hon själv har betalat sin del av arbetet kan anses ha haft en utgift för rot- eller rutarbete. I sådant fall kan den som angetts på fakturan inte medges skattereduktion för den del av arbetet som den som betalat för arbetet fått skattereduktion för.
Detta gäller givetvis endast under förutsättning att samtliga villkor för skattereduktion i övrigt är uppfyllda.
Skatteverket belyser med tre exempel vad ställningstagandet betyder i praktiken.
A, B och C äger tillsammans en sommarstuga. De bestämmer sig för att byta tak på stugan. De kontaktar en hantverkare och avtalar om arbetet, som sedan utförs. Hantverkaren anger A som fakturamottagare, men anger på fakturan alla de tre delägarnas namn och personnummer. A betalar det fakturerade beloppet. Hantverkaren ansöker om utbetalning avseende arbetskostnad för samtliga personer. Även om B och C inte har fakturerats eller har betalat till hantverkaren har de rätt till skattereduktion eftersom de kan visa att de har angetts på fakturan och i övrigt uppfyller kraven för skattereduktion.
A, B och C äger tillsammans en sommarstuga. De bestämmer sig för att byta tak på stugan. A kontaktar en hantverkare som utför arbetet. Hantverkaren fakturerar A för arbetet. A, B och C betalar sin del av arbetet. Hantverkaren ansöker om utbetalning för samtliga delägare. Även om B och C inte har angetts på fakturan har de rätt till skattereduktion eftersom de har betalat sin del av arbetskostnaden. Om B och C inte kan visa att de har betalat sin del av arbetskostnaden ska de inte medges skattereduktion. I sådant fall är A ensam berättigad till skattereduktionen för arbetet.
A äger och bor i en villa. A kontaktar B för att höra om hon känner till någon hantverkare som kan måla om fasaden på villan. B kontaktar en hantverkare som hon känner sedan tidigare. Hantverkaren målar om villan och fakturerar B för arbetet. A betalar arbetet. Eftersom B inte äger eller bor i villan har B inte rätt till skattereduktion. Eftersom A kan visa att han har betalat rotarbetet får A anses ha haft en utgift för rotarbete trots att han inte har fakturerats för arbetet. Om A inte kan visa att han har betalat arbetet kan skattereduktion inte medges eftersom A inte har fakturerats för arbetet.
Det förekommer att företagaren säljer fakturan vidare till ett factoringbolag innan han har fått betalt från köparen. En försäljning av en faktura innebär inte att företagaren har fått betalat för det arbete som utförts. Först när factoringbolaget fått betalt för fakturan får företagaren anses ha fått betalt från köparen av arbetet och först då har han möjlighet att ansöka om utbetalning från Skatteverket.
Skatteverkets ställningstagande 2016-11-21
Företagsaktuellt nr 1 2017
Vid Skatteverkets kontroll av personalliggare ska de senaste två årens personalliggare finnas tillgängliga i företagets verksamhetslokal. Det framgår av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen.
Skatteverket hade i det aktuella målet genomfört ett kontrollbesök och noterat vissa brister i ett restaurangföretags personalliggare. Företagets namn och organisationsnummer hade inte angivits i liggaren, tidpunkten då arbetspass avslutats hade inte dokumenterats i några fall i förfluten tid och den liggare som bolaget höll tillgänglig i verksamhetslokalen innehöll endast uppgifter för de senaste två månaderna. Skatteverket påförde företaget full kontrollavgift på 10 000 kr eftersom företaget inte hade fullgjort sin dokumentationsskyldighet och inte hållit personalliggaren tillgänglig för Skatteverket i verksamhetslokalen.
Den som bedriver restaurangverksamhet är skyldig att föra personalliggare och i den för varje verksamhetsdag anteckna vilka som är verksamma och tidpunkten när varje persons arbetspass påbörjas och avslutas. Personalliggaren ska hållas tillgänglig i verksamhetslokalen och bevaras i två år. Även företag inom frisör-, tvätteri- och byggbranschen är skyldiga att föra personalliggare.
Företaget överklagade Skatteverkets beslut och anförde bland annat att personalliggaren inte var så bristfällig att den inte kunde läggas till grund för en kontroll. Personalliggare med uppgifter om förfluten tid förvarades tillfälligt i en annan lokal med anledning av att verksamhetslokalen nyligen restaurerats. Skatteverket kunde dock ta del av liggaren vid sitt besök.
Vid sitt obligatoriska omprövningsbeslut medgav Skatteverket bolaget delvis befrielse från kontrollavgiften genom att den sänktes till 5 000 kr.
Frågan om förvaring av personalliggaren kom att prövas av Högsta förvaltningsdomstolen, HFD. Enligt HFDs mening måste kravet på löpande dokumentation anses innefatta en skyldighet att bevara de dokumenterade uppgifterna. Denna skyldighet begränsas på så sätt att den upphör två år efter utgången av det kalenderår då det för verksamheten gällande beskattningsåret gått ut. Kravet att personalliggaren ska finnas tillgänglig för Skatteverket i verksamhetslokalen måste enligt HFD anses gälla för hela den tid som uppgifterna ska bevaras. Förutsättningar för att ta ut kontrollavgift var därför uppfyllda i detta fall. HFD ansåg inte att det fanns skäl att sätta ner avgiften mer än vad Skatteverket beslutat om.
OBS! Kontrollavgiften höjdes från och med den 1 januari 2016 till 12 500 kr.
Dom 2016-10-18, mål nr 3489-15
Företagsaktuellt nr 1 2017
I den budgetproposition för 2017 som regeringen lämnat till riksdagen föreslås flera ändringar på skatteområdet. Några av förslagen är nya medan andra är kända sedan tidigare. Nedan har vi sammanfattat de viktigaste förslagen och några aviseringar om förslag som väntas komma senare under året.
Regeringen föreslår att uppräkningen av gränsen för när du ska börja betala 20 respektive 25 procent statlig skatt ska begränsas. För beskattningsåret 2017 ska uppräkning göras med förändringen av konsumentprisindex plus endast en procentenhet i stället för med två procentenheter. Det innebär att gränsen för statlig skatt kommer att gå vid en årsinkomst, före grundavdrag, på 452 100 kr nästa år. Den övre gränsen kommer att gå vid 651 700 kr.
Regeringen har dessutom aviserat att uppräkningen av gränserna för statlig skatt kommer att begränsas på motsvarande sätt även för inkomståret 2018.
| Statlig skatt | 20 % | 25 % |
| Skiktgräns | 438 900 kr | 638 500 kr |
| Brytpunkt | 452 100 kr | 651 700 kr |
Förmånsvärdet för bilar som drivs av el eller med annan gas än gasol får sättas ned till 60 procent av förmånsvärdet för en jämförbar bil. Nedsättningen är tidsbegränsad. Den föreslås nu förlängd till och med 2020. Den maximala nedsättningen sänks dock från 16 000 kr till 10 000 kr.
Idag kan du få göra avdrag för dina kostnader för resor till och från arbetet som överstiger 10 000 kr. Den beloppsgränsen har gällt från och med 2012. Nu föreslår regeringen att gränsen höjs till 11 000 kr per år från och med 2017.
Avdragsrätten för måltidsrepresentation slopas vid inkomstbeskattningen från och med den 1 januari 2017, samtidigt som avdragsrätten för moms utökas. Annan representation än måltider påverkas inte av förslaget.
Den utökade avdragsrätten för moms innebär att företaget får göra avdrag för momsen på utgifter avseende representationsmåltider upp till 300 kr per person. Det betyder att man kan få momsavdrag med maximalt mellan 36 och 75 kr, beroende av vilken dryck som ingår i måltiden, men inget avdrag vid inkomstbeskattningen.
Regeringen föreslår att du även ska kunna få RUT-avdrag när du reparerar och underhåller dina vitvaror om arbetet utförs i bostaden. Det gäller exempelvis reparation av tvättmaskin, torktumlare, spis, kyl och frys.
Regeringen avser att införa ett växa-stöd till enskilda näringsidkare som inte hade någon anställd den 1 januari 2016 och som anställer någon efter den 31 mars 2016. Stödet ska gälla till utgången av 2021.
Den förste nyanställde måste vara anställd i minst tre månader i följd och arbeta minst 20 timmar per vecka. Bidraget ska gälla för lön till den del den inte överstiger 25 000 kr per månad.
För denne anställde ska arbetsgivaren endast betala ålderspensionsavgift som uppgår till 10,21 procent i stället för fulla arbetsgivaravgifter som uppgår till 31,42 procent, under de första tolv månaderna.
Moms på reparation av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne föreslås sänkt till 12 procent. Förslaget innebär att om det idag kostar 1 000 kr att reparera din cykel så kommer kostnaden att bli 896 kr efter momssänkningen.
Räntan på skattekontot styrs av basräntan. Intäktsräntan är 45 procent av basräntan. Basräntan får dock lägst vara 1,25 procent, vilket den har varit sedan januari 2013. Nu föreslås att ett särskilt golv för intäktsräntan införs som innebär att om basräntan är 1,25 procent får du ingen intäktsränta på ditt skattekonto.
För att öka rörligheten på bostadsmarknaden föreslås att taket för uppskov med vinstbeskattningen, som idag ligger på 1 450 000 kr, slopas om du säljer din bostad under perioden 21 juni 2016-30 juni 2020.
Metoden för beräkning av uppskovet när du köper en billigare bostad ändras också. Du kommer fortsättningsvis att alltid få uppskov även om du köper en ersättningsbostad som är billigare.
Regeringen föreslår att det införs en omsättningsgräns för moms. Förslaget innebär att det blir frivilligt för ett företag att vara momsregistrerat om företagets omsättning i Sverige inte överstigit 30 000 kr under beskattningsåret eller de två föregående beskattningsåren.
Den som redan är momsregistrerad men vill bli befriad måste ansöka om momsbefrielse hos Skatteverket.
Ett av villkoren för att få göra avdrag för koncernbidrag är att det sker en värdeöverföring som motsvarar bidraget. Men det framgår endast av rättspraxis. Nu föreslås att det av lagtexten ska framgå att värden motsvarande koncernbidraget ska föras över från givaren till mottagaren senast den dag som givaren ska lämna inkomstdeklarationen.
Genom en sänkning av reklamskatten förbättras villkoren för tidningar och annan tryckt media, liksom för ideella föreningar och andra som säljer annonser.
Förslaget innebär att skatten på annonser i tidningar och magasin sänks från 3 procent till 2,5 procent och skattesatsen för övriga annonser och reklam sänks från 8 procent till 7,65 procent.
Gränsen för återbetalning av reklamskatt avseende annonser i tidningar och magasin höjs från ett belopp motsvarande en skattepliktig omsättning om högst 50 miljoner kr till 75 miljoner kr för helt år. Gränsen för redovisningsskyldighet för reklamskatt för övriga annonser och reklam höjs från 20 000 kr till 60 000 kr.
För att minska skattefusk och skatteundandragande vill regeringen att uppgifter på individnivå om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag ska lämnas löpande till Skatteverket. Uppgifterna bör lämnas i en arbetsgivardeklaration varje månad i stället för en gång om året i en kontrolluppgift.
Avsikten är att reglerna ska börja gälla stegvis från och med den 1 juli 2018.
Om inget annat angetts föreslås ändringarna träda i kraft den 1 januari 2017.
Proposition 2016/17:1
Företagsaktuellt nr 6 2016
Föräldrars överlåtelse av aktier i ett bolag till en son som är VD i bolaget, ansåg Högsta förvaltningsdomstolen inte var en ersättning för sonens arbete i bolaget. Gåvan skulle därför inte inkomstbeskattas.
Föräldrarna Leif och Clara äger cirka 85 procent av X AB där sonen Kurt är VD. De har för avsikt att överlåta 10 procent av aktierna i bolaget till Kurt. Kurt har en månadslön som uppgår till 130 000 kr och aktiepostens beräknas ha ett värde på cirka 10 miljoner kronor.
Föräldrarna tänker samtidigt genom gåvor överlåta ytterligare 15 procent av aktierna i bolaget som ska fördelas lika mellan deras tre barn. Efter överlåtelsen kommer föräldrarna att äga cirka 60 procent av aktierna. Överlåtelsen till barnen är en del av ett planerat generationsskifte. Ägandet av företaget kommer successivt att överföras från föräldrarna till den yngre generationen. Hur den slutliga fördelningen av barnens ägande kommer att se ut är ännu inte bestämt.
Innan någon gåva överlämnades ville Kurt få klarlagt om den aktiepost om 10 procent som han ensam skulle få i gåva skulle leda till några inkomstskattekonsekvenser. Han ansökte därför om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden.
Förvärv som sker genom gåva är skattefritt enligt en bestämmelse i inkomstskattelagen. Men av rättspraxis framgår att en gåva ändå ska inkomstbeskattas hos mottagaren om gåvan har sitt ursprung i en arbetsprestation från gåvotagarens sida. Men beskattning behöver inte ske om det framgår att syftet med gåvan varit ett annat än att belöna den anställde för en prestation.
Skatteverkets uppfattning i aktuellt fall var att Kurt ska inkomstbeskattas för marknadsvärdet av det han kommer att motta. Man motiverade det bland annat med att överlåtelsen inte kan anses utgöra ett led i en generationsväxling eftersom föräldrarna har för avsikt att behålla en stor del av aktierna. Dessutom ansåg Skatteverket att differensen mellan aktieöverlåtelserna, där Kurt som vad VD ska få en större andel aktier än övriga syskon, talade för att det var anställningen som var avgörande för gåvan.
Mot bakgrund av lämnade uppgifter fann Skatterättsnämnden att föräldrarnas överlåtelse av aktierna i X AB till sonen Kurt i allt väsentligt fick antas ha ett annat syfte än att belöna sonen för hans arbetsprestationer. Skatterättsnämndens svar blev därför att Kurt inte ska inkomstbeskattas för aktiegåvan från föräldrarna.
Högsta förvaltningsdomstolen, som kom att pröva frågan, fastställde förhandsbeskedet.
Dom 2016-10-14, mål nr 1880-16
Företagsaktuellt nr 6 2016
Enligt Skatteverket kan rätten till värdeminskningsavdrag för en näringsfastighet gå förlorad för tiden mellan kontraktsdagen och tillträdet. Det gäller när äganderätten enligt kontraktet ska övergå först på tillträdesdagen.
Den som äger en byggnad som räknas som näringsfastighet får dra av utgiften för att anskaffa byggnaden genom årliga värdeminskningsavdrag. Värdeminskningsavdraget beräknas enligt en avskrivningsplan efter en viss procentsats per år på byggnadens anskaffningsvärde.
Skatterättsligt anses en fastighet vara såld när köpekontraktet har undertecknats av både säljare och köpare. Vinstbeskattning i samband med försäljningen ska därför alltid ske det år kontraktet undertecknats. Men det är inte ovanligt att det finns en äganderättsklausul i ett köpekontrakt där säljare och köpare kommit överens om att äganderätten till fastigheten ska övergå vid en annan tidpunkt än vid kontraktets undertecknande, till exempel vid tillträdesdagen. I sådant fall ska säljaren redovisa inkomster och utgifter som avser fastigheten fram till tillträdesdagen.
När det gäller värdeminskningsavdrag för en fastighet som sålts med en äganderättsklausul i kontraktet anser Skatteverket att säljaren inte har rätt till värdeminskningsavdrag efter kontraktsdagen. Det framgår av ett ställningstagande från 2009. Skatteverket motiverar sin uppfattning med att det efter kontraktsdagen inte längre finns något avskrivningsunderlag eftersom det kan sägas ha förbrukats vid kapitalvinstberäkningen.
Skatteverket har nu även kommit med ett ställningstagande som avser köparens rätt till värdeminskningsavdrag. Enligt Skatteverket blir en köpare inte skatterättsligt innehavare av en fastighet förrän vid den tidpunkt som anges i kontraktets äganderättsklausul. Först från och med den tidpunkten är bestämmelserna om värdeminskningsavdrag tillämpliga på näringsfastigheten. Skatteverket anser därför att en köpare inte kan erhålla värdeminskningsavdrag på en näringsfastighet för tid mellan köpekontraktets undertecknande och äganderättsövergången enligt kontraktet.
Köpekontrakt avseende en näringsfastighet undertecknas den 25 oktober 2016. I kontraktet finns en äganderättsklausul där man kommit överens om att äganderätten övergår vid tillträdesdagen den 1 mars 2017. För perioden 26 oktober 2016 till och med 28 februari 2017 får varken säljare eller köpare göra värdeminskningsavdrag enligt Skatteverket.
SKV ställningstagande 2016-09-01, dnr 131 282552-16/111
Företagsaktuellt nr 6 2016
Ombyggnaden av en del av en ekonomibyggnad till bostad var enligt kammarrätten avdragsgill eftersom byggnaden var en näringsfastighet.
I det aktuella målet hade övervåningen i en ekonomibyggnad på en jordbruksfastighet byggts om till bostad. I byggnadens undervåning fanns förrådsutrymmen som hyrdes ut till utomstående. Övervåningen hade innan ombyggnaden använts som lagerutrymme av fastighetsägaren Nils.
Nils som ansåg att byggnaden var en näringsfastighet hade dragit av kostnaderna för ombyggnaden samt den ingående momsen som belöpte på beloppet.
Skatteverket och förvaltningsrätten ansåg att byggnaden var en privatbostad och nekade därför Nils avdrag.
En privatbostad är ett småhus som till övervägande del, mer än 50 procent av husets yta, används eller avses att användas som permanent- eller fritidsbostad av ägaren eller någon närstående till honom. Alla fastigheter som inte uppfyller kraven för att räknas som privatbostad är näringsfastigheter.
Kammarrätten i Jönköping inledde med att avgöra om byggnaden var ett komplementhus till det bostadshus som var huvudbyggnad på fastigheten. Med komplementhus avses garage, förråd och annan mindre byggnad. Det som är avgörande för gränsdragningen mellan ett komplementhus och ett småhus är byggnadens funktion för boende. När den övervägande delen av byggnadens värde avser sådan del av byggnaden som är inrättad för boende bör den hänföras till småhus. Det gäller även om den självständigt inte kan utgöra permanentbostad eller fritidshus.
Kammarrätten konstaterade att det enligt den utredning som fanns i målet så översteg värdet på den del av byggnaden som var inrättad för boende klart värdet för den del som var inrättad som förråd. Byggnaden kunde därför inte klassificeras som privatbostad till följd av att den var ett komplementhus till huvudbyggnaden.
Kammarrättens nästa steg i prövningen var att bedöma om byggnaden till övervägande del användes av Nils eller någon närstående till honom för permanent- eller fritidsboende. Båda våningarna i byggnaden hade samma golvyta. Men eftersom övervåningen hade snedtak blev den användbara arean på den våningen mindre än motsvarande area på den nedre våningen. Men oavsett beräkningssätt översteg inte ytan på övre våningen ytan på den undre våningen, konstaterade kammarrätten. Byggnaden skulle därför klassificeras som näringsfastighet och kostnaderna för ombyggnaden var därmed avdragsgilla i inkomstslaget näringsverksamhet.
Avdrag får inte göras för ingående moms som hänför sig till stadigvarande bostad. Då Nils inte lyckades göra sannolikt att den ombyggda delen av byggnaden skulle användas i yrkesmässig korttidsuthyrning fick han inget avdrag för momsen på utgifterna för ombyggnaden.
Dom 2016-08-29, mål nr 536-537-14
Företagsaktuellt nr 6 2016
Om ett aktiebolags handel med värdepapper ska ses som värdepappersrörelse bör omsättningen uppgå till minst sju miljoner kronor. Det framgår av ett ställningstagande från Skatteverket.
Ett aktiebolags handel med värdepapper utgör normalt kapitalförvaltning och beskattas enligt kapitalreglerna. Med detta avses i korthet att aktier och andelar kan omfattas av reglerna om näringsbetingade andelar, vilket innebär att kapitalvinster och utdelningar i normalfallet är skattefria och förluster inte är avdragsgilla.
Aktier och andelar som inte är näringsbetingade kallas kapitalplaceringsandelar. Kapitalvinster för sådana andelar tas upp det år då tillgången säljs och kapitalförluster dras av när förlusten är definitiv. Förluster får endast dras av mot vinster på delägarrätter inom koncernen (aktiefållan).
När handeln bedrivs i sådan omfattning att den är självständig och yrkesmässig kan handeln under vissa förutsättningar utgöra värdepappersrörelse. Värdepapperen behandlas då som lagertillgångar. Det sker då en kollektiv värdering till antingen anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet. En värdering till verkligt värde medför att värdenedgångar kvittas mot värdeuppgångar och att den totala värdeförändringen på innehavet av värdepapper påverkar beskattningen som skattepliktig intäkt respektive avdragsgill kostnad. Vinster och förluster vid en försäljning blir skattepliktiga respektive avdragsgilla.
Enligt Skatteverket bör man som regel kunna utgå ifrån att det rör sig om sådan yrkesmässig handel som ska bedömas som värdepappersrörelse om:
Omständigheterna i det enskilda fallet måste dock alltid beaktas.
Skatteverket anser att den viktigaste omständigheten är omsättningshastigheten på värdepappersinnehavet, eftersom den tydligast indikerar bolagets avsikt att hastigt omsätta sitt innehav. Innehavets omsättningshastighet kan beräknas till omsättningen dividerad med genomsnittligt värde på innehavet. Med genomsnittligt värde på innehavet avses summan av ingående och utgående värde på innehavet dividerat med två.
I rättspraxis från 1980-talet godtogs en omsättning på som lägst tre miljoner kronor. Skatteverket ansåg dock redan 2003 att en justering till cirka sex miljoner kronor var motiverad. Nu anser Skatteverket att en ny uppräkning bör göras. 1980-talets lägstanivå kan idag anses motsvara en omsättning på minst sju miljoner kronor.
För att värdepappersrörelse ska föreligga bör det finnas en viss kontinuitet i handeln. Man bör därför beakta förhållandena under flera beskattningsår. Handeln bör även ske med viss kontinuitet under varje enskilt år.
SKV ställningstagande 2016-07-04, dnr 131 137580-16/111
Företagsaktuellt nr 5 2016