Fika som en anställd köper på arbetsgivarens bekostnad under en pågående tjänsteresa räknas som en skattepliktig förmån. Det framgår av ett ställningstagande från Skatteverket.
Normalt är allt som en anställd får av sin arbetsgivare skattepliktig inkomst av tjänst. Men det finns undantag. Trivselförmåner av mindre värde är till exempel skattefria. En sådan förmån består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet och anses därför inte som ersättning för utfört arbete.
Som skattefri personalvårdsförmån räknas bland annat sådana förfriskningar och enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid. Det kan vara kaffe, te, godis, frukt, läsk, lättöl, bulle, fralla eller annan enklare förtäring.
För att en trivselförmån ska vara skattefri krävs att den tillhandahålls hela personalen på arbetsplatsen. Samtliga anställda, oavsett anställningsform, måste ha samma möjlighet att utnyttja förmånen ifråga.
En trivselförmån ska normalt tillhandahållas på arbetsplatsen. Har en arbetsgivare flera olika arbetsplatser, gäller bestämmelserna om trivselförmåner för respektive arbetsplats.
Skatteverket skriver i ett ställningstagande att en arbetsgivare inte med bibehållen skattefrihet kan erbjuda anställda på tjänsteresa att på arbetsgivarens bekostnad själva köpa valfria förfriskningar eller annan enklare förtäring. I ett sådant fall uppfyller inte förmånen kraven för trivselförmån, eftersom erbjudandet bara omfattar de som är på tjänsteresa och inte tillhandahålls på arbetsplatsen.
Inköp som en anställd gör under en tjänsteresa för egen förtäring, till exempel kaffe och bulle, är en privat levnadskostnad. Om arbetsgivaren betalar sådan förtäring ska den anställde beskattas för förmånen. Detta gäller oavsett om betalning har skett med exempelvis arbetsgivarens betalkort eller med intjänade bonuspoäng som tillgodoförts på grund av arbetsgivarens kundtrohet eller liknande.
Skatteverket framhåller dock att förfriskningar och enklare förtäring som obligatoriskt ingår i biljettpriset är skattefria, trots att arbetsgivaren indirekt bekostat dessa.
Skatteverkets ställningstagande 2017-03-21
Företagsaktuellt nr 3 2017
Skatteverket har gjort en sammanställning över vad man kommer att kontrollera extra noga under 2017.
Syftet med Skatteverkets extra kontrollinsatser är att minska risken för fel och fusk och att seriösa företag inte ska drabbas av illojal konkurrens.
Rot- och rutavdrag är ett stort kontrollområde även 2017. I år finns ett särskilt fokus på takarbeten och flyttjänster. Hittills har ett tusental utförare av flyttjänster ansökt om rutavdrag. Skatteverket ska även kontrollera bostadsförsäljningar där ägaren har begärt rotavdrag utan att ha bott i bostaden.
Personalliggare infördes i byggbranschen förra året för att stävja svartarbete och kommer att följas upp särskilt i år. Förra året tillämpades en mjuk linje vid de cirka 12 000 kontroller som gjordes, men i år tillämpas regelverket fullt ut.
Kontroll av att kontanthandelsförsäljare har godkända kassaregister fortsätter också. Från och med 1 maj kommer kassaregisterlagen även gälla för utländska företag som säljer varor eller tjänster i Sverige.
Den digitala ekonomin är ett område som växer. Det leder till ökad e-handel och framväxt av nya affärsmodeller. Skatteverket granskade förra året olika företeelser inom den så kallade delningsekonomin och det fortsätter i år. Förra årets kontroller av uthyrning av bostad visade att det finns en stor okunskap om att vinsten av uthyrningen ska beskattas när man når en större omsättning. Även webbutiker, företeelser på det dolda och krypterade internet, det så kallade darknet, samt virtuella valutor granskas särskilt i år.
Särskilda kontrollinsatser kommer även att riktas mot företag som förmedlar och stödjer familjehem. Familjehem erbjuder boende och omsorg till bland andra ensamkommande barn och ungdomar. Även privatpersoner som ansvarar för enskilda familjehem kan beröras av Skatteverkets kontroll.
Arbetet mot grov ekonomisk brottslighet handlar till största delen om att motverka organiserat svartarbete, fakturabedrägerier och falska kontrolluppgifter. Bygg, transport och städbranscherna är drabbade och det internationella inslaget ökar. Finansiering av terrorism är ett område som granskas särskilt, i ett myndighetssamarbete med bland andra polisen.
Skatteverket pressmeddelande
Företagsaktuellt nr 3 2017
Intyg visade att fastighetsköpen utgjorde ett led i skogsbrukets yttre rationalisering och ägaren medgavs ytterligare skogsavdrag av kammarrätten. I ett annat mål, där intyg saknades, blev det motsatt utgång.
Utrymmet för skogsavdrag är för fysiska personer begränsat till 50 procent av anskaffningsvärdet för skogsmarken. Skogsavdrag, inom ramen för avdragsutrymmet, kan yrkas för vilken skogsavverkning som helst under innehavstiden. Möjligheten till att utnyttja skogsavdrag ett visst år är ställt i relation till skogsintäkten för det året. Det betyder att avdrag normalt medges med högst 50 procent av rotpostlikvider och 30 procent av likvider för leveransvirke och av värdet av egna skogsuttag.
Förvärvar en fysisk person en fastighet genom köp, byte, fastighetsreglering eller klyvning och visas att förvärvet utgör ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering (rationaliseringsförvärv) får skogsavdrag göras med högst hela den avdragsgrundande skogsintäkten, det vill säga med hela rotpostlikviden och med 60 procent av likviden för leveransvirke och av värdet av egna skogsuttag.
Det förhöjda avdraget får göras vid beskattningen för förvärvsåret och de följande fem beskattningsåren.
En fastighetsägare hade i ett mål som kom att prövas av Kammarrätten i Sundsvall förvärvat två fastigheter och därigenom utökat sitt innehav av skogsmark från 118 till 180 hektar.
Av intyg från en skogsvårdskonsulent framgick att de två förvärven medfört ett större samlat skogsinnehav och en något jämnare åldersfördelning sett över alla fastigheter. Det hade enligt intyget lett till en jämnare sysselsättning vilket medfört att brukningsenheten ur ett skogsekonomiskt perspektiv blivit mer rationell. Det framhölls även att det inte var fråga om endast en marginell förbättring i åldersfördelningen.
I ett annat intyg angavs att förvärven medfört att åldersstrukturen i skogsbestånden blivit bättre fördelad på åldersklasser. Det har skapat grund för ett långsiktigt lönsamt skogsbruk och möjlighet till skogsbilvägar för kostnadseffektiv råvaruproduktion och skogsvård.
Kammarrätten ansåg det visat att förvärven av fastigheterna utgjorde ett led i skogsbrukets yttre rationalisering och medgav ytterligare skogsavdrag med 200 000 kr.
I ett annat mål hade brukningsenheten ökat från 50 till 240 hektar genom tillköp av en fastighet. Det medförde en bättre tillgång till ensilage och förbättrad skogsproduktionsförmåga, framhöll fastighetsägaren. Dessutom var en stor del av åker- och skogsmark belägen på ena sidan av E4:an, efter tillköpet
Kammarrätten i Sundsvall framhöll att det saknades bevisning i målet i form av intyg från sakkunniga, kartor, uppgifter om skogens åldersfördelning eller beräkning av skogsinnehavets bonitet före och efter förvärvet. Det saknas även uppgifter om att förvärvet skulle medföra arronderingsförbättringar eller förbättring av transport från den tidigare ägda fastigheten.
Det var därmed inte visat att det var fråga om ett rationaliseringsförvärv, ansåg kammarrätten.
Dom 2017-03-28, mål nr 1554-16 och 1338-16
Företagsaktuellt nr 3 2017
En enskild näringsidkare får inte göra avdrag för pensionsförsäkringspremie avseende en befintlig försäkring som betalats efter beskattningsårets utgång. Det framgår av en dom från kammarrätten.
En näringsidkare hade i det aktuella målet yrkat pensionssparavdrag med 153 000 kr på NE-bilagan i sin inkomstdeklaration. Av de kontrolluppgifter som inkommit till Skatteverket framgick att enbart 50 000 kr betalats under beskattningsåret. Yrkandet om ytterligare avdrag med 103 000 kr avsåg en inbetalning som näringsidkaren hade gjort i slutet av februari året efter beskattningsåret.
Skatteverket medgav avdrag med 50 000 kr med motivering att avdrag enbart medges för premiebelopp som betalats under beskattningsåret, det vill säga senast den 31 december aktuellt år.
Vid nyteckning av försäkring som sker under beskattningsåret kan dock avdrag medges om premien betalats senast den dag inkomstdeklarationen ska ha lämnats året efter. I här aktuellt fall var försäkringen inte nytecknad.
Kammarrätten i Jönköping som kom att pröva frågan påpekade att när det gäller tryggande av anställdas rätt till pension så levereras motprestationen av de anställda i takt med att de arbetar i verksamheten. Vid årets slut har de därmed tjänat in sina pensionsrätter för det gångna året. Det är därför naturligt att se en betalning även efter årets utgång som en kostnad för intjänandeåret, framhöll kammarrätten.
För en enskild näringsidkare går det, enligt kammarrätten, inte säga att verksamheten är belastad av några åtaganden utåt, eftersom det inte går att skilja på näringsidkaren som individ och den i den enskilda näringsverksamheten bedrivna rörelsen. Enligt god redovisningssed är dessutom en betalning för pensionssparande för näringsidkaren själv inte någon kostnad i verksamheten, utan ett kapitaluttag.
En belastning på verksamheten kan anses ha uppkommit först när det har skett en betalning med medel som har genererats däri. Det är därför inte möjligt att hänföra betalningen av de 103 000 kronorna till ett tidigare beskattningsår, kommer kammarrätten fram till. Avdrag kan medges först nästkommande beskattningsår.
Underinstanserna som nekat näringsidkaren avdrag hade därför haft fog för sina beslut, slog kammarrätten fast i sin dom.
Dom 2017-02-23, mål nr 62-63
Företagsaktuellt nr 3 2017
Regeringen föreslår i en proposition att alla företag som betalar ut lön ska uppge de anställdas inkomster på individnivå varje månad till Skatteverket, i stället för en gång per år i en kontrolluppgift.
Syftet med regeringens förslag om arbetsgivardeklaration på individnivå, AGI, är att minska skattefusk och skatteundandragande. Därför föreslår man att vissa uppgifter om utbetalda ersättningar och skatteavdrag ska redovisas per mottagare och lämnas löpande varje månad till Skatteverket. När det föreslagna systemet har införts behöver en utbetalare inte längre lämna någon kontrolluppgift.
Du som betalar ut skattepliktiga ersättningar kommer att kunna välja om du vill lämna arbetsgivardeklaration elektroniskt eller på papper. Väljer du att lämna den elektroniskt gör du det antingen genom att en fil med samtliga uppgifter överförs till Skatteverket eller genom att du manuellt registrerar nödvändiga uppgifter för varje betalningsmottagare via en e-tjänst. Målsättningen är att det ska vara så enkelt att lämna uppgifterna elektroniskt att alla så småningom väljer det alternativet.
Rapporteringen följer kontantprincipen och behöver därför inte hänföras till den månad ersättningen tjänas in. Uppgifterna ska precis som idag lämnas senast den 12e i månaden efter utbetalningsmånaden, utom i januari och augusti då lämning sker senast den 17e.
De uppgifter som ska lämnas i en arbetsgivardeklaration på individnivå är ungefär desamma som du idag lämnar i den årliga kontrolluppgiften. Men vissa uppgifter har valts bort. Du kommer därför inte längre att behöva lämna uppgift om till exempel
Det införs en skyldighet för dig att senast i samband med att du lämnar en arbetsgivardeklaration för en viss månad även informera betalningsmottagen om de uppgifter du lämnat om honom eller henne. Denna uppgiftsskyldighet fullgör du enklast genom att du på det lönebesked du redan idag normalt lämnar till betalningsmottagaren kompletterar med en notering om vilka uppgifter du lämnat till Skatteverket.
Betalningsmottagaren ska även efter inloggning på Skatte-verkets sajt löpande kunna se att du fullgjort den redovisning och betalning av avgifter som framgår av lönebeskedet. Genom att den anställde får denna möjlighet till kontroll kan du tidigare än i dag göras uppmärksam på att någon uppgift blivit fel.
Om en lämnad uppgift behöver ändras eller rättas hos Skatte-verket är det bara du som har gjort utbetalningen som kan begära detta. Den som mottagit betalningen kan inte göra detta löpande utan får i så fall begära omprövning hos Skatteverket. En sådan begäran ska vara skriftlig och vara inlämnad till Skatteverket senast det sjätte året efter det år lönen betalades ut.
Om du enbart betalar ut ersättning som inte är underlag för skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter behöver du inte redovisa den ersättningen i en arbetsgivardeklaration. Men då måste du på samma sätts om idag lämna en kontrolluppgift.
Du kan dock välja att frivilligt lämna uppgifter i en arbetsgivardeklaration även för en sådan betalningsmottagare. Då behöver någon kontrolluppgift inte lämnas. Det kan vara en praktisk lösning om du redan är tvungen att lämna arbetsgivardeklaration för vissa anställda.
Flera myndigheter kommer att få direktåtkomst till de uppgifter på individnivå som framgår av arbetsgivardeklarationen. Det gäller Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kronofogden, Tullverket och Migrationsverket. I och med att dessa myndigheter kan få direktåtkomst kommer den rapporteringsskyldighet du som arbetsgivare har idag att minska.
Även A-kassorna kommer att efter begäran kunna får ta del av de uppgifter som lämnas till Skatteverket. Men det gäller bara i den utsträckning de behövs för prövning av ett ärende om arbetslöshetsersättning.
Om ditt företag har fler än 15 anställda och omfattas av kravet att föra personalliggare ska du enligt regeringens förslag börja lämna uppgifter på individnivå från och med den 1 juli 2018. För övriga företag börjar reglerna tillämpas först från och med den 1 januari 2019.
Företag som omfattas av det tidigare ikraftträdandet kommer utöver kravet att lämna arbetsgivardeklaration på individnivå under halva året även ha krav på sig att lämna kontrolluppgift för hela löneåret 2018.
Regeringens proposition 2016/17:58
Företagsaktuellt nr 2 2017
Syftet med arbetsgivaredeklaration på individnivå är att:
⇒ minska administrationen för arbetsgivare
⇒ minska uppgiftslämnandet till myndigheter
⇒ anställda ska få direktåtkomst till lämnade uppgifter
⇒ minska osund konkurrens.
När en kreditgivare genom förlikning gör upp med en av flera låntagare som är gemensamt ansvariga för samma lån så svarar de övriga därefter bara för sin andel av det ursprungliga lånet. Det framgår av en dom från Högsta domstolen.
Rolf och Edith lånade 300 000 kr av ett finansföretag. Enligt skuldebrevet svarade de solidariskt för hela skulden. Eftersom lånet inte betalades i tid sade finansföretaget upp det till omedelbar betalning.
Finansföretaget ingick sedan en förlikning med Edith. Enligt avtalet skulle hon betala drygt 100 000 kr i ett för allt till företaget. Därmed var samtliga mellanhavanden dem emellan slutligt reglerade.
Därefter vände sig finansföretaget till Rolf och krävde honom på betalning för återstående låneskuld, 171 000 kr. Tingsrätten och hovrätten kom fram till att Rolf skulle betala hälften av den summan.
Högsta domstolen, HD, som kom att pröva frågan framhöll att ett solidariskt ansvar av detta slag innebär att var och en av låntagarna svarar för skuldens hela belopp i förhållande till långivaren. Det vill säga inte bara för sin egen andel utan även för övriga låntagares andel.
Det solidariska ansvaret bygger på att det finns en rätt för den låntagare som betalar mer än sin andel att kräva ut övriga låntagares andelar av dem. Om långivaren efterger sin fordran mot en av låntagarna, kan det innebära att övriga låntagare förlorar möjligheten att kräva ut den låntagarens andel. Enligt HD får då långivaren själv ta de negativa konsekvenserna av att han väljer att efterge sin fordran mot en låntagare.
Genom finansföretagets förlikningsavtal med Edith var saken slutreglerad för hennes del, konstaterade HD. Det innebar att hon i fortsättningen inte heller skulle behöva utsättas för regressansvar från Rolf. Eftersom finansföretaget hade befriat Edit från skulden på detta sätt kunde företaget inte längre göra Rolf ansvarig för Ediths andel av lånet. HD slog därför fast att efter förlikningen svarade Rolf enbart för sin andel av det ursprungliga skuldbeloppet.
HD kom fram till att det belopp Rolf skulle betala uppgick till 21 000 kr. Den summan tillsammans med hans tidigare gjorda betalningar uppgick därmed till 150 000 kr. Han skulle därutöver betala en proportionell andel av den vid förlikningen upplupna räntan, liksom avtalad ränta och sin del av avgifter och inkassokostnader.
Dom 2016-12-28. Mål nummer T 5911-15
Företagsaktuellt nr 2 2017
En person som sålt sin andel i ett handelsbolag kunde inte förklara skillnaden mellan sin justerade anskaffningsutgift och bolagets egna kapital. Han fick därför bara avdrag för en justerad anskaffningsutgift som motsvarade hans andel av bolagets egna kapitalet.
I det aktuella målet hade Sven i sin inkomstdeklaration redovisat en förlust om 252 000 kr i samband med att han avyttrade sin andel i ett handelsbolag. Han hade redovisat en justerad anskaffningsutgift (JAU) med samma belopp. Sven kunde inte lämna någon förklaring till Skatteverket varför hans JAU översteg hans andel av det bokförda egna kapitalet i bolaget. Det resulterade i att Skatteverket ändrade Svens förlust till 37 000 kr.
Den justerade anskaffningsutgiften (JAU) är ett skattemässigt begrepp som har stor betydelse för beskattning. Den utgör anskaffningsutgiften för andelen i handelsbolaget och används för att beräkna vinst/förlust när andelen säljs eller bolaget upplöses. Vid den årliga beskattningen har den även betydelse vid beräkning av räntefördelning och expansionsfond. JAU beräknas årligen för varje delägare på N3A-bilagan, men den fastställs inte. Vid beräkningen av JAU tas bland annat hänsyn till inköpspris eller tillskott vid bildandet, andra tillskott, uttag och skattepliktiga inkomster.
Sven överklagade Skatteverkets beslut och framhöll att det var omöjligt för honom att få fram uppgifter ända från inkomståret 1988. De uppgifter som efterfrågats har använts under alla år för att beräkna räntefördelning och avsättningar till expansionsfond och då godkänts av Skatteverket. Det ansåg Sven var något som bekräftade att redovisad JAU varit riktig. Enligt Sven var den troliga förklaringen till differensen mellan JAU och handelsbolagets egna kapital att det fanns ett negativt eget kapital den sista december 1987. Då fastställdes JAU till noll kronor när reglerna om JAU infördes 1988.
Förvaltningsrätten framhöll att i enlighet med grundläggande principer om bevisbörda inom skatteprocessen ankommer det på Sven att göra sannolikt att storleken på den justerade anskaffningsutgiften ska beräknas i enlighet med vad han yrkat.
Enligt förvaltningsrätten överensstämmer JAU för del-ägarna som regel väl med bolagets egna redovisade kapital. Förvaltningsrätten konstaterade att Sven saknade underlag som visade att handelsbolagets egna kapital var negativt vid utgången av 1987 eller som visade att det förekommit icke avdragsgilla kostnader eller annan omständighet som påverkat beräkningen av JAU. Det förhållande att Skatteverket godtagit räntefördelning och avsättning till expansionsfond under tidigare år medförde inte att förvaltningsrätten gjorde någon annan bedömning än den Skatteverket gjort.
Sven överklagade till kammarrätten som gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten. Överklagandet avslogs.
Dom 2017-01-27, mål nummer 2023-16
Företagsaktuellt nr 2 2017
Vi presenterar kort ett urval av de nya lagar som under 2017 kan komma att påverka dig och ditt företag. De flesta har trätt i kraft vid årsskiftet.
Den årliga uppräkningen av den nedre och övre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt har begränsats så att uppräkning för 2017 har gjorts med förändringen i konsumentprisindex plus en procentenhet. Normalt görs uppräkning med två procentenheter.
Den nedre skiktgränsen när du börjar betala 20 procent statlig skatt uppgår därmed till 438 900 kr och den övre skiktgränsen till 638 500 kr för 2017.
Det motsvarar brytpunkter (skiktgräns + grundavdrag) på 452 100 kr respektive 651 700 kr. Är du född 1951 eller tidigare är brytpunkterna 478 100 kr och 670 600 kr.
Har du en miljöbil som förmånsbil kan det vara bra att känna till att den tillfälliga nedsättning av förmånsvärdet som man kan få för vissa sådana bilar har förlängts med fyra år, till och med utgången av 2020. Den maximala nedsättningen har dock sänkts från 16 000 kr till 10 000 kr.
Beloppsgränsen för när du får avdrag för dina utgifter för resor till och från arbetet har höjts från 10 000 kr till 11 000 kr. Det gäller för de resor du gör nu under 2017.
Den moms du betalar när du reparerar dina skor, kläder, lädervaror och hushållslinne har sänkts från 25 procent till 12 procent. Även reparation av cykel med tramp- eller vev-anordning omfattas av momssänkningen.
Momsen på biljett till biografföreställningar har höjts från 6 procent till 25 procent.
RUT-avdraget har utvidgats så att du nu även kan få skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror som utförs i din bostad (så kallat REP-avdrag). Det gäller till exempel reparation av din tvättmaskin, torktumlare, spis, kyl och frys. Skattereduktionen är en del i RUT-avdraget med den subventionsgrad och de förutsättningar i övrigt som gäller för RUT-avdrag.
När du säljer din privatbostad och köper en ny kan du få uppskov med att betala vinstskatten. Det vinsttak 1 450 000 kr som har gällt under några år har nu slopats under en begränsat tid. Säljer du din bostad under perioden 21 juni 2016 till och med 30 juni 2020 kan du få uppskov med hela din vinst. Men det förutsätter att du köper en ny bostad som kostar minst lika mycket som den du säljer.
Metoden för att beräkna uppskovets storlek vid köp av billigare bostad har också ändrats från och med den 21 juni 2016. Uppskovet beräknas nu som en kvotandel av vinsten.
Från och med i år har det införts ett särskilt golv för intäktsräntan på skattekontot. Det innebär att om basräntan har beräknats till sin lägsta nivå som är 1,25 procent, så får du ingen intäktsränta för överskott på ditt skattekonto.
Brukar du bjuda dina kunder på restaurang kan det vara bra att känna till att avdragsrätten för representation som avser lunch, middag eller supé har slopats vid inkomstbeskattningen. Kvar finns dock rätten att göra avdrag för enklare förtäring som till exempel alkoholfri dryck, kaffe, te respektive kakor, bullar, frukt och en enklare smörgås.
Om ditt företag har brutet räkenskapsår får du dock vid inkomstbeskattningen tillämpa de gamla reglerna fram till dess att räkenskapsåret avslutas under 2017.
För att kompensera för det slopade avdraget vid inkomstbeskattningen har avdraget för moms vid representationsmåltider förenklats och utökats. Avdraget får dock högst uppgå till momsen på 300 kr per person och tillfälle.
Ett tillfälligt så kallat växa-stöd har införts för dig som är enskild näringsidkare när du anställer din första person. Kravet är att du inte haft någon anställd sedan den 1 januari 2016 och att du anställer en första person efter den 31 mars 2016. Då behöver du endast betala ålderspensionsavgiften på 10,21 procent på ersättningen till den anställda under de tolv första månaderna. Övriga arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt behöver du inte betala. Det gäller för den del av lönen som inte överstiger 25 000 kr per månad. Anställningen ska omfatta minst tre månader och en arbetstid på minst 20 timmar per vecka. Reglerna gäller till och med den 31 december 2021.
Det har införts en omsättningsgräns för moms. Syftet är att förenkla för dig som har en mindre verksamhet med liten omsättning, som till exempel mikroproduktion av förnybar el. Om din omsättning inte överstiger 30 000 kr exklusive moms under innevarande år och du inte heller under de två föregående två åren haft en högre omsättning, kan du bli skattebefriad för moms. Du behöver då inte registrera dig för moms eller redovisa moms. Men som skattebefriad saknar du även rätt att göra avdrag för ingående moms.
Ett av villkoren för att få göra avdrag för koncernbidrag är att det sker en värdeöverföring motsvarande bidraget. Det har tidigare bara framgått av rättspraxis. Nu har lagtexten ändrats så att det tydligt framgår att värden motsvarande koncernbidraget ska föras över från givaren till mottagaren senast den dag som givaren ska lämna sin inkomstdeklaration.
En ny skuldsaneringslag har införts för att ge fler så kallade evighetsgäldenärer möjlighet att ansöka om och genomgå skuldsanering. Lagen innebär bland annat att det har blivit lättare att ansöka om skuldsanering, att det görs en mer nyanserad bedömning än tidigare av om skuldsanering ska beviljas. Juni och december är numera betalningsfria månader för den som har beviljats skuldsanering.
Det har även införts en lag om skuldsanering för dig som är företagare. Den innebär att en särskild form av skuldsanering (F-skuldsanering) erbjuds överskuldsatta personer som är eller har varit engagerade i en näringsverksamhet som drivits på ett försvarligt och lojalt sätt.
Företagsaktuellt nr 2 2017
Skatterättsnämnden ansåg att golfspel på pay and play-banor och drivingranges kan utgöra skattefri motion och friskvård. Högsta förvaltningsdomstolen undanröjde förhandsbeskedet då frågan inte ansågs lämplig att besvara.
Ett företag lämnade ett friskvårdsbidrag till sin personal på 4 000 kr per anställd och år. En anställd valde mellan två alternativa motionsformer.
Han kunde tänka sig att använda friskvårdsbidraget som en delbetalning för ett exklusivare träningsmedlemskap som kostade 14 000 kr. I detta ingick förutom möjligheten till gruppträning, styrketräning och konditionsträning på alla kedjans anläggningar även fri tillgång till relaxavdelning, solarium och vattenmassage med mera. Friskvårdsbidraget motsvarade kostnaden för ett vanligt årskort.
Ett alternativ var att använda friskvårdsbidraget för att betala avgift, greenfee, för att spela golf på en pay and play-bana och hyra golfbollar för att öva slag på en driving range. Övrig utrustning tänkte han låna eller hyra på egen bekostnad.
En arbetsgivare kan erbjuda sin personal skatte- och avgiftsfri personalvårdsförmån i form av motion och annan friskvård av enklare slag och mindre värde. Vad som är av mindre värde finns inte fastställt som belopp men som exempel ryms ett vanligt årskort på gym inom definitionen.
Den anställde ville veta om arbetsgivarens friskvårdsbidrag som betalas ut mot kvitto var skattefritt om han valde något av de två motionsaktiviteterna. Han ställde därför frågan till Skatterättsnämnden.
Bidrag för att bekosta ett exklusivt träningsmedlemskap ansåg Skatterättsnämnden var skattepliktigt. Anledningen var att man måste se till allt det som medlemskapet omfattar, det vill säga även till de tjänster med mera som inte uppfyller kravet på att utgöra motion och friskvård av enklare slag.
När det gäller enklare varianter av golfspel i form av pay and play golf och utslagsspel på drivning range ansåg nämnden att dessa bör jämställas med motion och friskvård av enklare slag. Bidrag som arbetsgivaren ger för att bekosta sådana aktiviteter ska den anställde därför inte beskattas för, ansåg Skatterättsnämnden
När det gällde frågan om det exklusivare träningsmedlemskapet gjorde Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, samma bedömning som Skatterättsnämnden.
Enligt HFD avsåg den anställdes fråga om golf inte en konkret situation eller något avtal med viss varaktighet. Tjänsterna kan variera mellan olika anläggningar och kan också komma att förändras över tiden. HFD slog fast att bedömningen av om en viss aktivitet kan utgöra skattefri motion och annan friskvård av enklare slag måste göras för varje enskilt tillfälle. Frågan om golfspel ansågs därför inte vara lämplig att besvara genom ett förhandsbesked.
HFD undanröjde därför Skatterättsnämndens förhandsbesked avseende golfen.
Dom 2016-12-01. Mål nummer 3733-16
Företagsaktuellt nr 2 2017
Skatteverket har i ett ställningstagande redovisat sin syn på vem som har rätt till skattereduktion för rot- eller rutarbete när en person har fakturerats för arbetet men en annan person har betalat.
Den som fakturerats för ett rot- eller rutarbete får normalt anses ha haft en utgift för arbete när fakturan har betalats. Detta gäller oavsett om den som fakturerats har betalat beloppet eller någon annan betalat beloppet för den fakturerade personens räkning.
Med fakturerad jämställs i detta sammanhang även den som har angetts med namn på fakturan utan att vara fakturamottagare.
Även den som inte har fakturerats för ett rot- eller rutarbete men som kan visa att han eller hon själv har betalat sin del av arbetet kan anses ha haft en utgift för rot- eller rutarbete. I sådant fall kan den som angetts på fakturan inte medges skattereduktion för den del av arbetet som den som betalat för arbetet fått skattereduktion för.
Detta gäller givetvis endast under förutsättning att samtliga villkor för skattereduktion i övrigt är uppfyllda.
Skatteverket belyser med tre exempel vad ställningstagandet betyder i praktiken.
A, B och C äger tillsammans en sommarstuga. De bestämmer sig för att byta tak på stugan. De kontaktar en hantverkare och avtalar om arbetet, som sedan utförs. Hantverkaren anger A som fakturamottagare, men anger på fakturan alla de tre delägarnas namn och personnummer. A betalar det fakturerade beloppet. Hantverkaren ansöker om utbetalning avseende arbetskostnad för samtliga personer. Även om B och C inte har fakturerats eller har betalat till hantverkaren har de rätt till skattereduktion eftersom de kan visa att de har angetts på fakturan och i övrigt uppfyller kraven för skattereduktion.
A, B och C äger tillsammans en sommarstuga. De bestämmer sig för att byta tak på stugan. A kontaktar en hantverkare som utför arbetet. Hantverkaren fakturerar A för arbetet. A, B och C betalar sin del av arbetet. Hantverkaren ansöker om utbetalning för samtliga delägare. Även om B och C inte har angetts på fakturan har de rätt till skattereduktion eftersom de har betalat sin del av arbetskostnaden. Om B och C inte kan visa att de har betalat sin del av arbetskostnaden ska de inte medges skattereduktion. I sådant fall är A ensam berättigad till skattereduktionen för arbetet.
A äger och bor i en villa. A kontaktar B för att höra om hon känner till någon hantverkare som kan måla om fasaden på villan. B kontaktar en hantverkare som hon känner sedan tidigare. Hantverkaren målar om villan och fakturerar B för arbetet. A betalar arbetet. Eftersom B inte äger eller bor i villan har B inte rätt till skattereduktion. Eftersom A kan visa att han har betalat rotarbetet får A anses ha haft en utgift för rotarbete trots att han inte har fakturerats för arbetet. Om A inte kan visa att han har betalat arbetet kan skattereduktion inte medges eftersom A inte har fakturerats för arbetet.
Det förekommer att företagaren säljer fakturan vidare till ett factoringbolag innan han har fått betalt från köparen. En försäljning av en faktura innebär inte att företagaren har fått betalat för det arbete som utförts. Först när factoringbolaget fått betalt för fakturan får företagaren anses ha fått betalt från köparen av arbetet och först då har han möjlighet att ansöka om utbetalning från Skatteverket.
Skatteverkets ställningstagande 2016-11-21
Företagsaktuellt nr 1 2017