Hem » Artiklar » Sida 29

Artiklar

Nya lagar ochförordningar

Här presenteras kort ett urval av de lagar och förordningar som har trätt ikraft under första halvåret 2017 och som kan komma att påverka dig och ditt företag.

Ändrad beskattning vid överlåtelse av fastighet

Det går inte längre att paketera en fastighet i ett bolag genom gåva och erhålla en skattefri ersättning som understiger taxeringsvärdet och sedan sälja bolaget.

En fastighet ska nu anses såld om den överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning som överstiger fastighetens skattemässiga värde om fastigheten är en näringsfastighet och dess omkostnadsbelopp om den är en privatbostadsfastighet.

Kassaregister för utländska torghandlare

Näringsidkare utan fast driftställe i Sverige måste nu använda certifierade kassaregister vid försäljning mot kontant betalning eller betalning med kontokort enligt samma villkor som gäller för andra näringsidkare.

Straffbestämmelse för bluffakturor

Det har införts en straffbestämmelse för grovt fordringsbedrägeri i brottsbalken. Det är nu straffbart att i vilseledande syfte rikta betalningsuppmaningar till en vidare krets av mottagare. Straffskalan är fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Sänkt skatt på egenproducerad el

Energiskatten har sänkts på förnybar el, inklusive solel, som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas. Skatten uppgår nu till 0,5 öre per kilowattimme vilket är en sänkning med över 98 procent.

EUs sjöfolksdirektiv har införts

Sjöfolksdirektivet innebär att sjöfolk har rätt till samma arbetsrättsliga skydd som andra arbetstagare.

Extratjänsterna har utvidgats

Ändringarna innebär bland annat att särskilt anställningsstöd i form av extratjänst nu även kan beviljas till arbetsgivare som bedriver viss kulturell verksamhet samt till barn- och ungdomsverksamhet i idrottsföreningar. Ändringarna gäller även social verksamhet eller omsorg om barn och ungdomar i ideella föreningar och trossamfund.

Facklig kontroll av utländska arbetare

Svenska fackförbund har nu fått rätt att ta till stridsåtgärder mot arbetsplatser med utländsk arbetskraft som inte tecknat ett svenskt kollektivavtal. Det har skett genom en ändring i utstationeringslagen, den lag som innehåller bestämmelser om vad som gäller när ett utländskt företag skickar personal till Sverige för att tillfälligt arbeta här.

Därmed har lex Laval rivits upp. De bestämmelser som infördes 2010 i utstationeringslagen efter en dom från EU-domstolen om hur fackförbundet Byggnads agerat mot det lettiska företaget Laval un Partneri Ltd.

Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Upphandlande myndigheter ska nu ställa villkor avseende lön, semester och arbetstid, om det är behövligt och villkoren går att fastställa. Innan villkoren bestäms ska berörda arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer fått tillfälle att yttra sig.

Ny form av särskild handräckning

Det har införts en ny form av särskild handräckning som gör det enklare för bland annat markägare att få personer avhysta från mark som ockuperats. Det nya förfarandet kallas för avlägsnande och handläggs av Kronofogden.

Grundavgifterna för verkställighet av ett avlägsnande uppgår till 300 kr per person som ska avlägsnas, dock max 3 000 kr.

Ny elsäkerhetslag

Den nya elsäkerhetslagen innebär i huvudsak att alla företag som utför elinstallationsarbete ska ha en auktoriserad elinstallatör och ett egenkontrollprogram som säkerställer att arbetet utförs på rätt sätt och av personer med rätt kompetens.

Nya registreringsnummer för fordon

Den sista siffran i ett registreringsnummer för fordon får nu ersättas med en bokstav. Syftet är att öka antalet möjliga kombinationer av registreringsnummer och utgöra ett komplement till den ordning som redan gäller.

Deltidsbegränsningen i arbetslöshetsförsäkringen

Begränsningen av rätten till arbetslöshetsersättning har ändrats för dig som utför deltidsarbete. Arbetslöshetsersättning kan nu utbetalas för sammanlagt längst 60 veckor med deltidsarbete inom en ersättningsperiod. Är du deltidsarbetslös har du därmed lika lång omställningstid som den som är helt arbetslös.

Utökat skydd för visselblåsare

Är du anställd hos ett privat företag inom vård, skola och omsorg, som till någon del är offentligt finansierat, har du nu samma rätt som offentliganställda att berätta om missförhållanden för media. Rätten att lämna uppgifter begränsas dock av de regler om tystnadsplikt som finns på respektive område och ger dig inte rätt att lämna ut handlingar. Din arbetsgivare får inte efterforska vem som har lämnat ut uppgifterna.

Ny lag om personnamn

En ny lag om personnamn gör det mycket lättare att byta namn. Både barn och vuxna kan nu ha dubbla efternamn. Det finns inte längre några hinder mot att du byter förnamn eller efternamn flera gånger. Du kan även byta tillbaka till ett efternamn som du burit tidigare. Du ansöker om namnbytet hos Skatteverket.

Viktiga meddelanden

Har du använt din mobiltelefon i ett område som drabbas av en olycka eller på annat sätt omfattas av en varning ska du nu få ett meddelande direkt i din telefon. Mobiloperatörerna är skyldiga att avgiftsfritt förmedla dessa meddelanden. Tidigare skickades meddelanden enbart till fasta telefoner och till mobilabonnenter med registrerad adress i det drabbade området.

Framtidsfullmakt

Genom en ny lag om framtidsfullmakter har det blivit möjligt för dig att utse någon som kan ha hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter om du senare i livet inte själva kan det. Har du upprättat en framtidsfullmakt börjar den gälla när du inte längre själv kan fatta beslut. Framtidsfullmakter är ett alternativ till god man eller förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter.

Företagsaktuellt nr 5 2017

Beskattning av styrelsearvoden

Enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen ska styrelsearvoden beskattas som inkomst av tjänst och kan därför inte faktureras.

Av aktiebolagslagen framgår att uppdrag som styrelseledamot bara kan innehas av en fysisk person. Styrelseuppdrag har av den anledningen ansetts vara personliga uppdrag som normalt ska beskattas som inkomst av tjänst. I undantagsfall har arvoden som betalats ut till ett bolag för uppdrag som avsett en begränsad tid och gällt specifika insatser beskattats som inkomst av näringsverksamhet i det bolag som erhållit arvodena.

När näringsverksamhetsbegreppet utvidgades 2009 gav det enligt ett ställningstagande från Skatteverket utrymme att bedriva styrelsearbete som näringsverksamhet. Skatteverkets uppfattning har sedan dess varit att så länge man har minst tre uppdrag och inte är delägare i något av bolagen, kan man som styrelseledamot fakturera arvodet till eget bolag.

Bakgrund

En person som var styrelseledamot i ett trettiotal bolag beskattas för arvodena under inkomst av tjänst. Han avsåg att utföra nio av dessa som konsult via sitt helägda aktiebolag. Han ansökte om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden för att få klarlagt om de nio styrelsearvodena skulle beskattas hos honom personligen eller hos hans bolag.

Skatterättsnämnden ansåg att beskattning skulle ske hos honom personligen under inkomst av tjänst.

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, pekar i sin bedömning på att fakturering via bolag undantagsvis har godtagits i uppdrag som har avsett en begränsad tid och gällt specifika insatser. Den lagändring av näringsbegreppet som skedde 2009 kan enligt HFD inte ha medfört någon ändring av rättsläget när det gäller beskattning av styrelsearvode. Styrelseledamoten ska därför beskattas för samtliga styrelsearvoden under inkomst av tjänst.

Skatteverket ändrar sin tillämpning

HFDs dom den 20 juni 2017 medför att Skatteverket inte kommer att godkänna fakturering av styrelsearvoden för nya avtal som ingås efter det datumet.

När det gäller redan ingångna avtal skriver Skatteverket i en kommentar att om styrelseledamoten har uppfyllt kriterierna enligt Skatteverkets ställningstagande från december 2008 bör dessa avtal normalt kunna fortlöpa övergångsvis. Men det gäller bara arvoden som avser tid till och med innevarande räkenskapsår vid tidpunkten för HFDs dom. Det är räkenskapsåret hos det bolag som betalar ut ersättningen för styrelsearbetet som avses.

Motsvarande bedömning kommer att göras i fråga om sociala avgifter.

Dom 2017-06-20. Mål nr 278-17

Företagsaktuellt nr 5 2017

Viktigt att spara kvitton på rätt sätt

Skatteverket har tagit ställning till hur kvitton ska bevaras för att de ska styrka företagets avdragsrätt för ingående moms när anställda gör inköp eller utlägg för företagets räkning.

Olika tekniska lösningar och system finns på marknaden för att elektroniskt hantera kvitton med syfte att förenkla för anställda och arbetsgivare. Genom den elektroniska hanteringen vill man slippa bevara papperskvitton när anställda gör inköp för arbetsgivarens räkning. Men det är en förenkling som kan äventyra företagets rätt att göra avdrag för ingående moms för de aktuella inköpen.

Momslagen

Den som bedriver momspliktig verksamhet får göra avdrag för ingående moms som avser inköp för verksamheten som gjorts från en momsregistrerad person. Avdragsrätten ska styrkas med en faktura. Med faktura avses ett dokument i pappersform eller i elektronisk form, till exempel ett kvitto, som uppfyller villkoren i momslagen för fakturor.

För att företaget ska ha rätt att göra avdrag för ingående moms på ett inköp krävs också att det är företagets eget inköp. Enligt praxis får moms inte dras av på kostnadsersättning för anställdas privata inköp.

När det gäller i vilken form fakturorna ska bevaras hänvisar momslagen till bokföringslagen. Det innebär att fakturor ska bevaras i den form de hade när de mottogs av företaget.

Anställd gör inköp med arbetsgivarens medel

En anställd som använder företagets kredit- eller betalkort eller kontanter ur företagets handkassa gör ett inköp med företagets medel. När den anställde tar emot ett kvitto för inköpet gör han det för företagets räkning. Det innebär att företaget ska bevara kvittot i den form det hade när den anställde tog emot det. Det är alltså inte tillräckligt att endast bevara en inskannad kopia eller ett foto av originalet när det är framtaget på papper.

Anställds utlägg

När den anställde gör inköp med egna pengar kan det i vissa fall anses att det är fråga om ett utlägg för arbetsgivarens räkning. Det gäller om det anses naturligt att arbetsgivaren står för inköpet. I sådant fall har den anställde köpt varan eller tjänsten för företagets räkning. Det kan till exempel vara facklitteratur, kost, logi och representation.

För sådana inköp ska företaget bevara kvittot i den form det hade när den anställde tog emot det.

Kostnadsersättning

När den anställde inte anses ha gjort ett utlägg för företagets räkning kan den ersättning som arbetsgivaren betalar till den anställde räknas som en kostnadsersättning. Den affärshändelsen är en ren betalningstransaktion som inte ger företaget någon rätt till momsavdrag. Företaget ska bevara det underlag som den anställde lämnar till företaget. Om den anställde lämnar sin reseräkning elektroniskt ska den bevaras elektroniskt.

Kassaregister

När ett företag tar ut en kopia av ett kassakvitto ur sitt kassaregister ska kopian vara märkt med ordet kopia. Det gäller oavsett om kassaregistret tar fram kopian i pappersform eller i elektronisk form.

En anledning till att företag tar fram en elektronisk kopia av ett papperskvitto kan vara att deras kund vill använda det elektroniska kvittot som underlag för att begära ersättning från sin arbetsgivare.

Skatteverket anser att ett företag kan bevara antingen det papperskvitto som den anställde taget emot eller den elektroniska kopian av kvittot som säljaren tar fram ur sitt kassaregister och som sänds till företaget. Det gäller alltså även om kvittot är märkt med ordet kopia. Det kvittot utgör då underlag för företagets avdragsrätt för moms.

---

Exempel: elektronisk kopia

Cecilia är på tjänsteresa och betalar hotellrummet med sitt privata kreditkort. Hon får ett papperskvitto men begär att hotellet tar fram en elektronisk kopia som ska skickas till hennes arbetsgivare.

Skatteverket: Även Cecilia har gjort en resa i tjänsten, men i detta fall har säljaren utfärdat två kvitton. Det elektroniska kvittot har överförts från hotellets system till företagets system. Det innebär att det elektroniska kvittot kan bevaras som verifikation och utgöra företagets underlag för avdragsrätt för moms trots att det är märkt med ordet kopia.

---

Exempel: skannat kvitto

Björn ska på tjänsteresa och tar taxi till flygplatsen. Han betalar taxiresan med sitt privata kreditkort. Björn skannar kvittot med sin mobiltelefon, men behåller också papperskvittot.

Skatteverket: Björn har gjort en resa i tjänsten, hans utgift för den resan kan därför anses som ett utlägg för företagets räkning. Det innebär att företaget anses ha köpt taxiresan. Det är därför det kvitto som Björn erhöll av taxichauffören som ska bevaras och som är underlag för företagets momsavdrag.  Den kopia av kvittot som Björn framställt med sin mobil godtas inte som underlag.

---

Skatteverkets ställningstagande 2017-06-29

Företagsaktuellt nr 5 2017

 

 

Friskvård för deltidare

En arbetsgivare som erbjuder personalen motion och annan friskvård via ett årligt bidrag, så kallat friskvårdsbidrag, kan med bibehållen skattefrihet proportionera bidraget utifrån de anställdas arbetstid. Det skriver Skatteverket i ett ställningstagande.

Anställda kan av sin arbetsgivare erbjudas skattefria förmåner i form av motions- och friskvårdsaktiviteter förutsatt att aktiviteten är av enklare slag och mindre värde och erbjuds hela personalen. Vad som är av mindre värde finns inte fastställt som belopp men som exempel ryms ett vanligt årskort på gym inom definitionen.

Friskvårdsbidrag

Det är vanligt att motions- och friskvårdsförmåner tillhandahålls i form av ett beloppsmässigt fastställt bidrag. Bidraget kan dock aldrig betalas ut kontant till den anställde, utan är enbart en beloppsmässig ram för vilka kostnader som arbetsgivaren betalar.

Hela personalen

En arbetsgivare är inte tvungen att erbjuda sina anställda subventionerad motion eller annan friskvård. Men om arbetsgivaren erbjuder sin personal en sådan förmån måste erbjudandet riktas till hela personalen. Med ”hela personalen” avses samtliga anställda oavsett anställningsform. Det innebär att även vikarier och tillfälligt anställda ska kunna ta del av förmånen.

Särskilda arrangemang kan dock godtas för tillfälligt anställda, framhåller Skatteverket. Det innebär att alternativa möjligheter att utöva motion och friskvård som erbjuds behöver inte vara exakt likadana för samtliga anställda. Ett sådant synsätt bör enligt Skatteverket även kunna tillämpas av en arbetsgivare som tillämpar friskvårdsbidrag med visst årligt belopp.

Deltidsanställd

Om de heltidsanställda under ett helt år får ett bidrag på 3 000 kr kan arbetsgivaren ge den som enbart arbetar sex månader 1 500 kr. På motsvarande sätt bör arbetsgivaren kunna ge den som arbetar deltid på 50 procent under hela året ett bidrag på 1 500 kr. Även för timanställda och projektanställda bör bidraget kunna proportioneras efter beräknad arbetstid. Vid beräkningen av arbetstid bör all arbetstid inräknas, även till exempel arbete i bostaden. Enligt Skatteverkets uppfattning är kravet på att hela personalen erbjuds förmånen då uppfyllt.

En arbetsgivare kan givetvis välja att erbjuda alla anställda på arbetsplatsen samma årliga belopp oavsett deras arbetstid, poängterar Skatteverket. Men en arbetsgivare kan inte i övrigt differentiera friskvårdsbidraget beloppsmässigt utifrån lönenivå, tjänsteställning, organisatorisk tillhörighet eller arbetsort.

Sjukskriven eller föräldraledig

När det gäller anställda som är sjukskrivna eller föräldralediga så tillhör de fortfarande personalen och bör enligt Skatteverket i detta sammanhang bedömas utifrån sin ordinarie arbetstid. Om en anställd har fullt friskvårdsbidrag när en period av föräldraledighet eller sjukskrivning inträder bör arbetsgivaren således inte reducera bidraget under perioden.

Skatteverkets ställningstagande 2017-04-12

Företagsaktuellt nr 4 2017

 

Anmälan av verklig huvudman

Under hösten måste cirka 800 000 svenska företag och föreningar anmäla verklig huvudman till Bolagsverket. Anmälan ska göras i en e-tjänst som Bolagsverket kommet att öppna i september.

Företag utnyttjas dagligen för penningtvätt och finansiering av terrorism, viket är ett stort samhällsproblem. För att bekämpa detta antog Europaparlamentet ett nytt penningtvättsdirektiv 2015. Enligt direktivet måste alla EU-länder ha ett register över vilka personer som är verkliga huvudmän. Ett sådant register underlättar till exempel för banker och finanspolisen att ta reda på vem eller vilka som står bakom ett företag.

Verklig huvudman

Den eller de personer som äger eller kontrollerar mer än 25 procent av ett företag anses vara verklig huvudman. Men även den eller de personer som tjänar på att någon annan agerar åt dem kan vara verklig huvudman. Det kan finnas mer än en verklig huvudman i ett företag.

En persons kontroll över ett företag kan ske på olika sätt, exempelvis genom

• aktier, andelar, medlemskap, avtal eller bestämmelse i till exempel bolagsordning eller stadgar,
• rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelseledamöterna.

Närstående

Om en person äger eller kontrollerar ett företag tillsammans med närstående ska deras kontroll räknas samman. Maka, make, sambo, registrerad partner och föräldrar räknas som närstående. Det gör även barn och deras maka/make, sambo och registrerad partner.

Flera företag

Den verkliga huvudmannen i en grupp av flera företag är den person som kontrollerar det företag som ytterst äger företagen i gruppen.

Några exempel

1. En aktieägare som kontrollerar 30 procent av aktierna i ett bolag är verklig huvudman.
2. Två registrerade partner kontrollerar vardera 15 procent av aktierna i ett bolag. Eftersom de är närstående ska deras kontroll räknas samman, vilket innebär att båda är verkliga huvudmän.
3. En person som kontrollerar 10 procent av aktierna i ett bolag har genom avtal med övriga aktieägare rätt att utse mer än hälften av styrelseledamöterna. Personen är verklig huvudman.
4. En person äger 100 procent av aktierna i ett bolag. Bolaget äger i sin tur 100 procent av aktierna i ett annat bolag. Personen är verklig huvudman i båda bolagen.
5. Fyra aktieägare kontrollerar 25 procent vardera av aktierna i ett bolag. Bolaget har ingen verklig huvudman eftersom ingen av ägarna kontrollerar mer än 25 procent av aktierna.

Anmälan

Anmälan av verklig huvudman ska göras elektroniskt på sajten bolagsverket.se av den som är behörig företrädare för företaget. Anmälan ska skrivas under med e-legitimation, exempelvis mobilt BankID. Bolagsverket kommer att öppna en ny e-tjänst för detta under september.

Företag som inte kan göra anmälan elektroniskt kommer i slutet av 2017 att kunna ansöka om dispens. Om Bolagsverket beviljar dispensen skickar de ut en blankett som företaget kan använda.

Befintliga företag måste göra sin anmälan inom sex månader räknat från den 2 augusti 2017. Det datum då lagen föreslås träda ikraft. Nya företag som registreras från det datumet har fyra veckor på sig att anmäla verklig huvudman.

Även företag som kommer fram till att man saknar verklig huvudman ska anmäla detta.

En anmälan ska bland annat innehålla:

• Organisationsnummer om det finns.
• Företagsnamn.
• Kontaktuppgifter.
• Uppgift om verklig huvudman finns, saknas eller inte kan fastställas.
• Uppgifter om den verkliga huvudmannen.
• Uppgift om hur den verklige huvudmannen har kontroll över den juridiska personen – exempelvis genom att äga aktier – samt omfattningen av ägandet eller kontrollen i procent.

Avgift

Det kommer att vara gratis att anmäla verklig huvudman till och med den 1 februari 2018. Därefter kommer Bolagsverket att ta ut en avgift.

Aktiebok

Registreringen av verklig huvudman påverkar inte ett aktiebolags skyldighet att ha en aktiebok. Registret över verkliga huvudmän är inget aktieägarregister och ersätter inte aktieboken.

Anmälan om verklig huvudman ska göras för:

• Aktiebolag.
• Bankaktiebolag.
• Bostadsrättsföreningar.
• Ekonomiska föreningar.
• Europabolag.
• Europakooperativ.
• Europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG).
• Försäkringsaktiebolag.
• Försäkringsföreningar.
• Handelsbolag.
• Ideella föreningar som har en eller flera verkliga huvudmän.
• Kommanditbolag.
• Kooperativa hyresrättsföreningar.
• Medlemsbanker.
• Sambruksföreningar.
• Samfällighetsföreningar.
• Sparbanker.
• Stiftelser.
• Trossamfund.
• Truster (ska anmäla verklig huvudman om den förvaltas från Sverige).
• Vattenförbund.
• Ömsesidiga försäkringsbolag.

Någon anmälan ska inte göras för:

• Enskilda näringsidkare.
• Ideella föreningar som inte har någon verklig huvudman.
• Börsbolag.
• Staten, landsting och kommuner samt juridiska personer där det offentliga har ett bestämmande inflytande.
• Dödsbon och konkursbon.
• Enkla bolag.

Regeringens proposition 2016/17:173 samt bolagsverket.se

Företagsaktuellt nr 4 2017

 

Friskvård för deltidare

En arbetsgivare som erbjuder personalen motion och annan friskvård via ett årligt bidrag, så kallat friskvårdsbidrag, kan med bibehållen skattefrihet proportionera bidraget utifrån de anställdas arbetstid. Det skriver Skatteverket i ett ställningstagande.

Anställda kan av sin arbetsgivare erbjudas skattefria förmåner i form av motions- och friskvårdsaktiviteter förutsatt att aktiviteten är av enklare slag och mindre värde och erbjuds hela personalen. Vad som är av mindre värde finns inte fastställt som belopp men som exempel ryms ett vanligt årskort på gym inom definitionen.

Friskvårdsbidrag

Det är vanligt att motions- och friskvårdsförmåner tillhandahålls i form av ett beloppsmässigt fastställt bidrag. Bidraget kan dock aldrig betalas ut kontant till den anställde, utan är enbart en beloppsmässig ram för vilka kostnader som arbetsgivaren betalar.

Hela personalen

En arbetsgivare är inte tvungen att erbjuda sina anställda subventionerad motion eller annan friskvård. Men om arbetsgivaren erbjuder sin personal en sådan förmån måste erbjudandet riktas till hela personalen. Med ”hela personalen” avses samtliga anställda oavsett anställningsform. Det innebär att även vikarier och tillfälligt anställda ska kunna ta del av förmånen.

Särskilda arrangemang kan dock godtas för tillfälligt anställda, framhåller Skatteverket. Det innebär att alternativa möjligheter att utöva motion och friskvård som erbjuds behöver inte vara exakt likadana för samtliga anställda. Ett sådant synsätt bör enligt Skatteverket även kunna tillämpas av en arbetsgivare som tillämpar friskvårdsbidrag med visst årligt belopp.

Deltidsanställd

Om de heltidsanställda under ett helt år får ett bidrag på 3 000 kr kan arbetsgivaren ge den som enbart arbetar sex månader 1 500 kr. På motsvarande sätt bör arbetsgivaren kunna ge den som arbetar deltid på 50 procent under hela året ett bidrag på 1 500 kr. Även för timanställda och projektanställda bör bidraget kunna proportioneras efter beräknad arbetstid. Vid beräkningen av arbetstid bör all arbetstid inräknas, även till exempel arbete i bostaden. Enligt Skatteverkets uppfattning är kravet på att hela personalen erbjuds förmånen då uppfyllt.

En arbetsgivare kan givetvis välja att erbjuda alla anställda på arbetsplatsen samma årliga belopp oavsett deras arbetstid, poängterar Skatteverket. Men en arbetsgivare kan inte i övrigt differentiera friskvårdsbidraget beloppsmässigt utifrån lönenivå, tjänsteställning, organisatorisk tillhörighet eller arbetsort.

Sjukskriven eller föräldraledig

När det gäller anställda som är sjukskrivna eller föräldralediga så tillhör de fortfarande personalen och bör enligt Skatteverket i detta sammanhang bedömas utifrån sin ordinarie arbetstid. Om en anställd har fullt friskvårdsbidrag när en period av föräldraledighet eller sjukskrivning inträder bör arbetsgivaren således inte reducera bidraget under perioden.

Skatteverkets ställningstagande 2017-04-12

Företagsaktuellt nr 4 2017

 

Anmälan av verklig huvudman

Under hösten måste cirka 800 000 svenska företag och föreningar anmäla verklig huvudman till Bolagsverket. Anmälan ska göras i en e-tjänst som Bolagsverket kommet att öppna i september.

Företag utnyttjas dagligen för penningtvätt och finansiering av terrorism, viket är ett stort samhällsproblem. För att bekämpa detta antog Europaparlamentet ett nytt penningtvättsdirektiv 2015. Enligt direktivet måste alla EU-länder ha ett register över vilka personer som är verkliga huvudmän. Ett sådant register underlättar till exempel för banker och finanspolisen att ta reda på vem eller vilka som står bakom ett företag.

Verklig huvudman

Den eller de personer som äger eller kontrollerar mer än 25 procent av ett företag anses vara verklig huvudman. Men även den eller de personer som tjänar på att någon annan agerar åt dem kan vara verklig huvudman. Det kan finnas mer än en verklig huvudman i ett företag.

En persons kontroll över ett företag kan ske på olika sätt, exempelvis genom

• aktier, andelar, medlemskap, avtal eller bestämmelse i till exempel bolagsordning eller stadgar,
• rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelseledamöterna.

Närstående

Om en person äger eller kontrollerar ett företag tillsammans med närstående ska deras kontroll räknas samman. Maka, make, sambo, registrerad partner och föräldrar räknas som närstående. Det gör även barn och deras maka/make, sambo och registrerad partner.

Flera företag

Den verkliga huvudmannen i en grupp av flera företag är den person som kontrollerar det företag som ytterst äger företagen i gruppen.

Några exempel

1. En aktieägare som kontrollerar 30 procent av aktierna i ett bolag är verklig huvudman.
2. Två registrerade partner kontrollerar vardera 15 procent av aktierna i ett bolag. Eftersom de är närstående ska deras kontroll räknas samman, vilket innebär att båda är verkliga huvudmän.
3. En person som kontrollerar 10 procent av aktierna i ett bolag har genom avtal med övriga aktieägare rätt att utse mer än hälften av styrelseledamöterna. Personen är verklig huvudman.
4. En person äger 100 procent av aktierna i ett bolag. Bolaget äger i sin tur 100 procent av aktierna i ett annat bolag. Personen är verklig huvudman i båda bolagen.
5. Fyra aktieägare kontrollerar 25 procent vardera av aktierna i ett bolag. Bolaget har ingen verklig huvudman eftersom ingen av ägarna kontrollerar mer än 25 procent av aktierna.

Anmälan

Anmälan av verklig huvudman ska göras elektroniskt på sajten bolagsverket.se av den som är behörig företrädare för företaget. Anmälan ska skrivas under med e-legitimation, exempelvis mobilt BankID. Bolagsverket kommer att öppna en ny e-tjänst för detta under september.

Företag som inte kan göra anmälan elektroniskt kommer i slutet av 2017 att kunna ansöka om dispens. Om Bolagsverket beviljar dispensen skickar de ut en blankett som företaget kan använda.

Befintliga företag måste göra sin anmälan inom sex månader räknat från den 2 augusti 2017. Det datum då lagen föreslås träda ikraft. Nya företag som registreras från det datumet har fyra veckor på sig att anmäla verklig huvudman.

Även företag som kommer fram till att man saknar verklig huvudman ska anmäla detta.

En anmälan ska bland annat innehålla:

• Organisationsnummer om det finns.
• Företagsnamn.
• Kontaktuppgifter.
• Uppgift om verklig huvudman finns, saknas eller inte kan fastställas.
• Uppgifter om den verkliga huvudmannen.
• Uppgift om hur den verklige huvudmannen har kontroll över den juridiska personen – exempelvis genom att äga aktier – samt omfattningen av ägandet eller kontrollen i procent.

Avgift

Det kommer att vara gratis att anmäla verklig huvudman till och med den 1 februari 2018. Därefter kommer Bolagsverket att ta ut en avgift.

Aktiebok

Registreringen av verklig huvudman påverkar inte ett aktiebolags skyldighet att ha en aktiebok. Registret över verkliga huvudmän är inget aktieägarregister och ersätter inte aktieboken.

Anmälan om verklig huvudman ska göras för:

• Aktiebolag.
• Bankaktiebolag.
• Bostadsrättsföreningar.
• Ekonomiska föreningar.
• Europabolag.
• Europakooperativ.
• Europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG).
• Försäkringsaktiebolag.
• Försäkringsföreningar.
• Handelsbolag.
• Ideella föreningar som har en eller flera verkliga huvudmän.
• Kommanditbolag.
• Kooperativa hyresrättsföreningar.
• Medlemsbanker.
• Sambruksföreningar.
• Samfällighetsföreningar.
• Sparbanker.
• Stiftelser.
• Trossamfund.
• Truster (ska anmäla verklig huvudman om den förvaltas från Sverige).
• Vattenförbund.
• Ömsesidiga försäkringsbolag.

Någon anmälan ska inte göras för:

• Enskilda näringsidkare.
• Ideella föreningar som inte har någon verklig huvudman.
• Börsbolag.
• Staten, landsting och kommuner samt juridiska personer där det offentliga har ett bestämmande inflytande.
• Dödsbon och konkursbon.
• Enkla bolag.

Regeringens proposition 2016/17:173 samt bolagsverket.se

Företagsaktuellt nr 4 2017

 

Framtidsfullmakt och nya behörighetsregler för anhöriga

En ny lag om framtidsfullmakter ger dig en möjlighet att utse någon som kan ta hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter om du senare i livet inte själv kan göra det. Samtidigt införs nya regler för anhörigbehörighet.

Framtidsfullmakten är en ny typ av ställföreträdarskap som kan ses som ett alternativ till reglerna om god man och förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter.

En fullmakt är en förklaring av dig som fullmaktsgivare att den som tar emot fullmakten, fullmäktigen, har rätt att agera för din räkning.

Tanken med framtidsfullmakten är att den ska ge dig möjlighet att själv utse den som ska ta hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter om du själv varaktigt förlorat den förmågan. Det kan till exempel ske i samband med att du drabbas av en olycka, sjukdom, psykisk störning eller försvagat hälsotillstånd på grund av ålder.

Fullmaktshavare

Du kan fritt välja vem som ska företräda dig, bara det är en människa. Fullmaktshavaren kan därför vara en familjemedlem. Du kan även välja att utse flera personer, till exempel en fullmaktshavare för dina juridiska frågor, en annan för ekonomiska frågor och en tredje som kan bistå dig vid vårdkontakter. Beslut om åtgärder inom hälso- och sjukvård eller tandvård omfattas dock inte av framtidsfullmakten. Det gör inte heller familje- och arvsrättsliga ärenden som till exempel ansökan om äktenskapsskillnad eller upprättande av testamente.

Upprättande

För att du ska kunna upprätta en framtidsfullmakt krävs att du fyllt 18 år och att du är beslutskapabel. En framtidsfullmakt ska i likhet med ett testamente bevittnas av två samtidigt närvarande personer som inte är släkt med dig. Vittnena behöver inte läsa vad du skrivit i din fullmakt men de ska känna till att det är en framtidsfullmakt de bevittnar.

Av en framtidsfullmakt ska det framgå

• att det är fråga om en framtidsfullmakt,
• vem eller vilka som är fullmaktshavare,
• vilka angelägenheter fullmakten omfattar, och
• vilka övriga villkor som gäller.

Fullmakten börjar gälla

En framtidsfullmakt, som uppfyller formkraven, träder i kraft när du som fullmaktsgivare inte längre har förmåga att ha hand om de angelägenheter som omfattas av fullmakten. Det är den du utsett till fullmaktshavare som bedömer när detta inträffar. Denne har dock inte rätt att inhämta sekretessbelagda uppgifter om ditt hälsotillstånd utan bedömningen får grundas på andra uppgifter.

Du har möjlighet att i fullmakten villkora ikraftträdandet med att det ska ske en prövning i tingsrätt. Domstolen tar då ställning till om du förlorat din beslutsförmåga i tillräckligt hög grad. Även fullmaktshavaren kan på eget initiativ begära att få denna fråga prövad av tingsrätten.

När fullmaktshavaren bedömer att framtidsfullmakten har trätt i kraft ska du och dina anhöriga underrättas om det.

Kontroll

Fullmaktshavaren ska vid fullgörandet av sitt uppdrag handla i enlighet med dina intressen och, om det är möjligt, samråda med dig i viktiga frågor. Du har även möjlighet att i fullmakten utse en särskild granskare som har rätt att begära redovisning av uppdraget. Även överförmyndaren i kommunen har sådan rätt och kan agera om fullmaktshavaren missbrukar ditt förtroende.

Om du inte utsett någon särskild granskare har din make/maka, sambo eller närmaste släktingar rätt att begära en redovisning av uppdraget. Sådan redovisning behöver dock inte lämnas oftare än en gång per år.

Ändrade förhållanden

Om den du utsett till fullmaktshavare på grund av till exempel sjukdom själv drabbas av bristande rättshandlingsförmåga, kan framtidsfullmakten inte längre brukas av denne. För att förhindra att en sådan situation uppstår kan du i samband med att du upprättar framtidsfullmakten ange vem som ska vara behörig att företräda dig i stället i de angelägenheter som fullmakten omfattar.

Uppdraget upphör

Du kan återkalla en framtidsfullmakt så länge du är beslutskapabel. Det gör du lämpligast genom att förstöra fullmakten. Har du utsett en särskild granskare kan du ge denne behörighet att återkalla framtidsfullmakten. Även överförmyndaren har rätt att besluta om att framtidsfullmakten ska upphöra helt eller delvis.

Din framtidsfullmakt upphör automatiskt om du får en god man eller förvaltare utsedd.

Behörighetsregler för anhöriga

Reglerna om framtidsfullmakter kompletteras med behörighetsregler för dina anhöriga så att de kan hjälpa dig med dina ekonomiska angelägenheter när det är uppenbart att du inte längre själv klarar av att sköta dem till exempel på grund av sjukdom. Det kan exempelvis vara betalning av räkningar från ditt konto. Bestämmelserna om anhörigas behörighet gäller under förutsättning att du inte företräds av god man, förvaltare eller en framtidsfullmaktshavare.

Det är i första hand din make/maka eller sambo som är behörig att företräda dig utan fullmakt. Därefter följer barn, barnbarn, föräldrar, syskon och syskonbarn i tur och ordning.

Den som avböjer uppgiften, inte är anträffbar, är under 18 år eller som själv är beslutsoförmögen eller har ställföreträdare ska inte beaktas i turordningen.

En anhörig ska handla i enlighet med dina intressen och beakta din vilja eller förmodade inställning. Han eller hon ska hålla dina medel avskilda från sina egna och dokumentera sin förvaltning i den utsträckning som är lämpligt med hänsyn till omständigheterna.

Ikraftträdande

De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2017.

Regeringens proposition 2016/17:30

Företagsaktuellt nr 4 2017

 

Avdrag för betald avgift eller hyra vid uthyrning av bostad

När du hyr ut din bostadslägenhet i andra hand får du vid inkomstbeskattningen göra avdrag för den avgift eller hyra du själv betalat för uthyrd del. Skatteverket har i två ställningstaganden klargjort hur du ska beräkna avdragsgill del.

Den ersättning du får när du hyr ut din privatbostadsrätt eller hyreslägenhet i andra hand ska vanligtvis tas upp till beskattning som en kapitalinkomst. Du får göra avdrag för dels den del av den avgift eller hyra du själv betalat som avser den uthyrda delen av lägenheten och dels ett schablonbelopp som för närvarande uppgår till 40 000 kr per lägenhet och år.

Avgränsad del av lägenhet

Skatteverket har i ett ställnings-tagande 2010 behandlat frågan vad du får dra av när du hyr ut en avgränsad del av din lägenhet. Där skriver Skatteverket att fördelning av den egna hyran eller avgiften ska ske i förhållande till den uthyrda delens storlek av hela den egna lägenhetens storlek. Endast den delen av lägenheten som den inneboende ensam disponerar över anses ingå i den uthyrda delen, varför avdragets storlek inte påverkas av att den inneboende även kan utnyttja vissa gemensamma utrymmen.

Kortare perioder

Men det har blivit allt vanligare att en bostadslägenhet hyrs ut under en kortare period, vilket ofta sker genom ett förmedlingsföretag. Lägenheten kan därmed ha hyrts ut under ett flertal tillfällen under året.

Skatteverket klargör i ett nytt ställningstagande att det avdrag du får göra när du hyr ut din lägenhet i andra hand ska beräknas med hänsyn till dels tiden för uthyrningen och dels till om hela eller del av lägenheten har hyrts ut.

Faktisk hyrestid

Skatteverket anser att avdraget ska beräknas för den tid som uthyrningen omfattar enligt uthyrningsavtalet. Om gästen har rätt att nyttja lägenheten mellan exempelvis klockan 18.00 dag 1 – 10.00 dag 3, så omfattar hyresperioden 40 timmar. Avdrag ska då göras för den delen av den egna avgiften eller hyran som motsvarar den faktiska hyresperioden om 40 timmar enligt hyresavtalet.

Exempel:
Eva har under året hyrt ut sin bostadsrättslägenhet (privatbostad) vid ett flertal tillfällen med varierande hyresperioder. Under året har lägenheten enligt hyresavtalen varit uthyrd under sammanlagt 1 800 timmar, vilket motsvarar 75 dagar. Evas årsavgift till föreningen är 73 000 kr. Eva får därmed dra av 73 000 kr / 365 dagar x 75 dagar = 15 000 kr.

Antal nätter

Skatteverket anser dock att avdraget av praktiska skäl också får beräknas efter det totala antalet nätter under året som bostaden har varit uthyrd, det vill säga efter antalet övernattningar.

Exempel:
Lars har hyrt ut sin hyreslägenhet under sammanlagt 100 nätter. Årshyran för lägenheten är 96 000 kr. Lars får därmed dra av 96 000 kr / 365 dagar x 100 nätter = 26 300 kr.

Beräkningen av avdraget ska för samtliga uthyrningar under året antingen ske efter den faktiska hyrestiden eller efter antalet nätter.

Skatteverkets ställningstaganden 2010-06-22 samt 2017-05-19

Företagsaktuellt nr 3 2017

Fika under tjänsteresa ska beskattas

Fika som en anställd köper på arbetsgivarens bekostnad under en pågående tjänsteresa räknas som en skattepliktig förmån. Det framgår av ett ställningstagande från Skatteverket.

Normalt är allt som en anställd får av sin arbetsgivare skattepliktig inkomst av tjänst. Men det finns undantag. Trivselförmåner av mindre värde är till exempel skattefria. En sådan förmån består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet och anses därför inte som ersättning för utfört arbete.

Som skattefri personalvårdsförmån räknas bland annat sådana förfriskningar och enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid. Det kan vara kaffe, te, godis, frukt, läsk, lättöl, bulle, fralla eller annan enklare förtäring.

Hela personalen

För att en trivselförmån ska vara skattefri krävs att den tillhandahålls hela personalen på arbetsplatsen. Samtliga anställda, oavsett anställningsform, måste ha samma möjlighet att utnyttja förmånen ifråga.

En trivselförmån ska normalt tillhandahållas på arbetsplatsen. Har en arbetsgivare flera olika arbetsplatser, gäller bestämmelserna om trivselförmåner för respektive arbetsplats.

Anställda på tjänsteresa

Skatteverket skriver i ett ställningstagande att en arbetsgivare inte med bibehållen skattefrihet kan erbjuda anställda på tjänsteresa att på arbetsgivarens bekostnad själva köpa valfria förfriskningar eller annan enklare förtäring. I ett sådant fall uppfyller inte förmånen kraven för trivselförmån, eftersom erbjudandet bara omfattar de som är på tjänsteresa och inte tillhandahålls på arbetsplatsen.

Inköp som en anställd gör under en tjänsteresa för egen förtäring, till exempel kaffe och bulle, är en privat levnadskostnad. Om arbetsgivaren betalar sådan förtäring ska den anställde beskattas för förmånen. Detta gäller oavsett om betalning har skett med exempelvis arbetsgivarens betalkort eller med intjänade bonuspoäng som tillgodoförts på grund av arbetsgivarens kundtrohet eller liknande.

Ingår i biljettpriset

Skatteverket framhåller dock att förfriskningar och enklare förtäring som obligatoriskt ingår i biljettpriset är skattefria, trots att arbetsgivaren indirekt bekostat dessa.

Skatteverkets ställningstagande 2017-03-21

Företagsaktuellt nr 3 2017