Utgifter för representation och andra aktiviteter som ska främja företagets försäljning är avdragsgilla i ett företag. Men då representation rymmer vad som delvis kan vara privata levnadsutgifter och då avgränsningen är svår, finns dock särskilda bestämmelser för dessa utgifter.
För att det ska vara fråga om representation krävs att det finna ett omedelbart samband med företagets verksamhet, såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Sällskapsliv av privat natur och personlig gästfrihet räknas inte som representation.
Avdrag vid inkomstbeskattningen för mat och dryck får från och med den 1 januari 2017 endast göras för utgifter för förfriskningar och annan enklare förtäring som inte kan anses som en måltid och som är av mindre värde.
Som förfriskningar och annan enklare förtäring räknas
Avdraget får enligt Skatteverket inte överstiga 60 kr per person. 60 kr är ett gränsbelopp. Det innebär att om utgiften per person överstiger detta belopp är den inte avdragsgill vid inkomstbeskattningen.
Starköl, vin och sprit eller andra drycker med motsvarande alkoholstyrka kan enligt Skatteverket aldrig anses vara en sådan förfriskning som är avdragsgill vid inkomstbeskattningen.
Avdraget för kringkostnader för till exempel teaterbiljett eller, vid extern representation, för greenfee vid golfspel är begränsat till högst 180 kr per person.
Om en utgift för representation kan dras av vid inkomstbeskattningen är även den ingående momsen på utgiften avdragsgill.
Men även om avdragsrätt för mat och dryck saknas vid inkomstbeskattningen kan den ingående momsen få dras av. Om utgiften överstiger 300 kr exklusive moms per person och förtäringstillfälle begränsas dock avdraget till den ingående moms som beräknas på beloppet 300 kr exklusive moms.
Om en restaurang- eller cateringtjänst avser både mat och sprit, vin eller starköl är skattesatsen för mat 12 procent och skattesatsen för alkoholhaltiga drycker 25 procent. Om utgiften för den inköpta tjänsten överstiger 300 kr ska avdraget för ingående moms beräknas genom proportionering utifrån faktiska kostnader för mat respektive alkoholhaltiga drycker.
Enligt Skatteverket får dock företaget välja att i stället beräkna avdraget enligt en schablon. Avdrag får då göras med 46 kr per person och tillfälle. Det gäller under förutsättning att kostnaderna överstiger 300 kr exklusive moms och att den debiterade momsen minst uppgår till 46 kr per person.
Med måltid och liknande förtäring avses, när det gäller avdrag för moms, allt som är ät- eller drickbart. Det innebär att en representation till exempel kan ske i samband med en lunch eller middag eller i samband med ett mingel där det enbart finns drycker.
Avdrag för representationsgåva får enligt Skatteverket göras med högst 300 kr per person.
SKV A 2017:26
Företagsaktuellt nr 1 2018
Vi presenterar kort ett urval av de nya lagar som under 2018 kan komma att påverka dig och ditt företag. De flesta har trätt i kraft vid årsskiftet.
Trängselskatt samt väg-, bro och färjeavgifter ska inte längre ingå i bilförmånsvärdet. Det innebär du själv måste betala skatt och avgifter för dina privata resor eller bli förmånsbeskattad om din arbetsgivare betalar. Åker du till och från jobbet med bil i Stockholm i rusningstrafik blir din utgift för trängselskatt 15 400 kr om du åker till jobbet 220 dagar. Motsvarade utgift i Göteborg blir 9 680 kr.
För att öka andelen miljöanpassade bilar kommer ett bonus-malus system att införas från och med den 1 juli 2018 för nya bilar. Bonusen uppgår till mellan 10 000 kr och 60 000 kr och omfattar bilar som släpper ut från noll till som högst 60 gram koldioxid. Samtidigt införs ett straff (malus) genom en förhöjd fordonsskatt de tre första åren för bensin- och dieseldrivna bilar.
För att förstärka effekten av bonus-malus systemet ska fordonsskatten läggas till som en ytterligare post vid beräkning av bilförmån för 2018. Samtidigt har prisbeloppsdelen i beräkningen sänkts. Det gäller bilar med tillverkningsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga för första gången den 1 juli 2018 eller senare.
En premie har införts för dig som köper en elcykel, elmoped, eller elmotorcykel. Premien uppgår till en fjärdedel av ditt inköpspris upp till en maximal premie på 10 000 kr. Premien infördes vid årsskiftet men gäller inköp från 20 september 2017. Du ansöker via ett formulär som du hittar på sajten naturvardsverket.se.
Är du bosatt utomlands men arbetar i Sverige eller får inkomster från Sverige i form av till exempel pension ska sådan inkomst i vissa fall beskattas här. Du kan då ansöka om att få betala en särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK).
För 2018 höjs SINK-skatten från 20 till 25 procent. Det innebär en återgång till den skattesats som gällde före 2014.
Pensionsinkomster ger inte rätt till jobbskatteavdrag. Därför infördes ett förhöjt grundavdrag 2009 för dig som vid beskattningsårets ingång är 65 år eller äldre. Det förhöjda grundavdraget har därefter förstärkts i flera steg.
Nu har det förhöjda grundavdraget justerats upp ytterligare för dig med en fastställd förvärvsinkomst mellan 123 700 kr och 416 300 kr.
Denna höjning innebär att skillnaden i beskattning mellan en person med pensionsinkomst och en löntagare med jobbskatteavdrag har tagits bort för inkomster upp till 202 400 kr för 2018.
En skattereduktion har införts för dig som erhåller sjuk- eller aktivitetsersättning. Skattereduktionen för sådan ersättning uppgår till 4,5 procent x kommunalskattesatsen på din ort upp till cirka 115 100 kr. För den del av ersättningen som överstiger cirka 115 100 kr uppgår skattereduktionen till 2,5 procent x kommunalskattesatsen.
2012 infördes en möjlighet att spara i ett investeringssparkonto, ISK. I stället för att vinster beskattas och förluster dras av beskattas en schablonmässig avkastning i inkomstslaget kapital med 30 procent skatt.
Schablonavkastningen på sådant sparande har för 2018 höjts från statslåneräntan plus 0,75 procentenheter till statslåneräntan plus en procentenhet. Motsvarande höjning görs för sparande i kapitalförsäkring. Det innebär att schablonavkastningen för 2018 uppgår till 1,49 procent. En höjning från 1,25 procent som gällde under 2017. Har du 50 000 kr på ISK ökar din skatt med 36 kr till 223 kr.
Du anses ha sålt ett värdepapper om aktiebolaget eller den ekonomiska förening som gett ut värdepapperet försätts i konkurs.
Nu har reglerna ändrats så att även värdepapper i utländska företag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening anses sålda när företaget försätts i konkurs, i stället för när konkursen är avslutad. För företag inom EU/EES har Skatteverket redan tidigare tillämpat reglerna på så sätt.
Du som är enskild näringsidkare behöver från och med 2017 endast betala 10,21 procent i arbetsgivaravgifter för en anställd när du anställer för första gången. Från och med 2018 omfattar växa-stödet även aktiebolag som inte har någon anställd eller endast en anställd som också är delägare samt handelsbolag utan anställda och med högst två delägare. Stödet kan erhållas under 12 månader för en månadslön upp till 25 000 kr.
De nya reglerna gäller inte om den nyanställde är delägare eller företagsledare i det anställande bolaget eller närstående till en sådan person.
Lättnader i beskattningen av personaloptioner har införts. Med personaloption avses en rätt att i framtiden köpa ett värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor.
Om vissa villkor är uppfyllda innebär de nya reglerna i huvudsak att du som anställd inte förmånsbeskattas när personaloptionen utnyttjas. Beskattning sker först när du säljer de aktier du köpt genom att utnyttja optionen och då i inkomstslaget kapital.
Reklamskatten har slopats för annonser i dagspress och andra periodiska publikationer som inte är annonsblad, katalog eller program.
Momsen på visning av vissa naturområden har sänkts från 25 procent till 6 procent. Reglerna gäller naturaområden utanför tätort, nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura 2000-områden.
Tidigare gällde att inrikes brev normalt skulle vara utdelade påföljande arbetsdag. Nu gäller att sådana brev normalt ska vara utdelade inom två arbetsdagar.
Från och med den 1 februari har det blivit förbjudet för bilförare att under färd hålla mobiltelefonen i handen. Förbudet gäller utan att det behöver göras någon prövning av om användningen av telefonen haft någon negativ inverkan på själva bilkörningen.
Reglerna för överföring av premiepension till en make har förenklats på så sätt att det räcker om den make som överför premiepensionen anmäler överföringen till Pensionsmyndigheten. Tiden för att anmäla en sådan överföring har förlängts till den 30 april det år överföringen ska börja gälla.
Företagsaktuellt nr 1 2018
När fastighetsägaren upprättar årsbokslut och inte tillämpar betalningsplan ska, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, inkomst av avverkningsuppdrag redovisas som intäkt först det år då inmätning av det sålda viket har skett.
Vid rotpostförsäljning säljer skogsägaren en viss uppmätt kvantitet skog stående på rot. Köparen ansvarar för att avverkning sker och står för kostnaden för denna. Köpeskillingen är då i regel bestämd i avtalet.
Fastighetsägarna i det aktuella målet avtalade 2010 med ett skogsbolag om rätt att avverka skog på deras fastighet. Avtalet var utformat som ett avverkningsuppdrag. Samma år fick de en dellikvid utbetald som uppgick till 5,5 miljoner kr.
Avverkning och inmätning skedde 2012. Köpeskillingen fastställdes i samband med detta till ett belopp som motsvarade dellikviden.
Fastighetsägarna redovisade dellikviden som ett förskott i räkenskaperna för 2010 och tog inte upp den till beskattning vid 2011 års taxering. Skatteverket ansåg dock att likviden skulle beskattas vid den taxeringen.
Målet kom att prövas av Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som begärde in ett yttrande från Bokföringsnämnden, BFN.
Enligt BFN är det god redovisningssed att vid bedömningen av när en inkomst ska intäktsredovisas jämställa inkomster från upplåtelse av avverkningsrätt med varuförsäljning. Det innebär att intäktsredovisning ska ske när väsentliga risker och förmåner förknippade med att äga virket övergår från säljaren till köparen. Det ska därtill vara möjligt att beräkna inkomsten på ett tillförlitligt sätt.
Den tidpunkt då dessa förutsättningar är uppfyllda beror enligt BFN på avtalsvillkorens innehåll och omständig-heterna i det enskilda fallet. Men om inget annat framgår av omständigheterna får den rätta tidpunkten anses vara när det, efter utförd avverkning, är möjligt att bestämma virkets volym och därmed köpeskillingen, det vill säga när virket mäts in.
Observera att frågan som BFN uttalat sig om gäller enskilda näringsidkare som upprättar årsbokslut, alltså inte förenklat årsbokslut enligt K1-regelverket. Av förutsättningarna framgår också att regeln om betalningsplan i inkomstskattelagen inte tillämpas.
Avtalsvillkoren i aktuellt fall innebar, enligt HFDs bedömning, att väsentliga risker och förmåner som var förknippade med att äga den skog som omfattades av avtalet överfördes till skogsbolaget först när inmätning skedde. Vid samma tidpunkt kunde köpeskillingen beräknas på ett tillförlitligt sätt. Med denna bakgrund var det enligt HFD inte förenligt med god redovisningssed att ta upp inkomsten som intäkt redan det beskattningsår då avtalet ingicks och ersättningen erhölls.
Dom 2017-10-20, mål nummer 4938-16, 4939-16
Förenklat årsbokslut
Några särskilda regler om avverkningsrätt finns inte i BFNs allmänna råd för förenklat årsbokslut, K1, utan intäktsredovisningen följer de allmänna principerna i rådet. Det innebär att en försäljningsintäkt ska redovisas om en faktura har skickats eller borde ha skickats utifrån affärsmässiga skäl. Vid avverkningsuppdrag torde det vara en viss tid efter inmätningen.
BFNAR 2006:1
Betalningsplan
Det finns en särskild skatteregel om ersättning för avverkningsrätt till skog enligt betalningsplan. Den innebär att om ersättningen ska betalas ut under minst två år, så får skogsägaren som intäkt varje år ta upp den del som betalats ut under året. Avvikelser från betalningsplanen kan ske utan att den särskilda skatteregeln upphör att gälla.
21 kapitlet 2 § inkomstskattelagen
Företagsaktuellt nr 6 2017
Under förutsättning att riksdagen bifaller regeringens budgetproposition kommer följande förändringar på skatteområdet börja tillämpas från och med den 1 januari 2018.
Som de flesta säkert redan noterat så fanns det inget förslag om förändrade skatteregler för fåmansföretagare, de så kallade 3:12 reglerna, i regeringens budgetproposition.
I slutet av 2016 presenterade Utredningen om översyn av 3:12 reglerna förslag som skulle medföra en kraftig försämring av de regler som gäller beskattning av vinstutdelning i fåmansföretag. Efter att utredningens förslag remissbehandlats gjorde regeringen vissa justeringar som presenterade i slutet av mars 2017. Men kritiken kvarstod, vilket resulterade i att regeringen valde att för närvarande inte gå vidare med förslagen.
Det innebär att även de regler som föreslogs som skulle underlätta generationsväxling av familjeföretag har lagts på is.
För att öka andelen miljöanpassade bilar kommer ett bonus-malus system att införas från och med den 1 juli 2018 för nya lätta bilar. Bonusen uppgår till mellan 10 000 kr och 60 000 kr och omfattar bilar som släpper ut från noll till som högst 60 gram koldioxid. Samtidigt införs ett straff (malus) genom en förhöjd fordonsskatt de tre första åren för bensin- och dieseldrivna lätta bilar.
För att förstärka effekten av bonus-malus systemet ska fordonsskatten läggas till som en ytterligare post vid beräkning av bilförmån för 2018. Samtidigt sänks prisbeloppsdelen i beräkningen från 0,317 till 0,29 prisbasbelopp. Det gäller bilar med tillverkningsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga för första gången den 1 juli 2018 eller senare.
Trängselskatt samt väg-, bro och färjeavgifter ska inte längre ingå i bilförmånsvärdet. Det innebär att om arbetsgivaren betalar sådan skatt eller avgift avseende privat körning med förmånsbilen ska den anställde beskattas för det arbetsgivaren betalar.
Pensionsinkomster ger inte rätt till jobbskatteavdrag. Därför infördes från den 1 januari 2009 ett förhöjt grundavdrag för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Det förhöjda grundavdraget har därefter förstärkts i flera steg.
Nu höjs grundavdraget ytterligare för alla med en fastställd förvärvsinkomst mellan 123 700 kr och 416 300 kr för år 2018.
Denna höjning innebär att skillnaden i beskattning mellan en person med pensionsinkomst och en löntagare med jobbskatteavdrag har tagits bort för inkomster upp till 202 400 kr för år 2018.
Följande skiktgränser och brytpunkter (inkomst före grundavdrag) kommer att gälla för pensionärer under 2018.
| Kommunal + statlig skatt | 52% | 57% |
| Skiktgräns | 455 300 kr | 662 300 kr |
| Brytpunkt | 494 300 kr | 694 900 kr |
En skattereduktion införs för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Skattereduktionen uppgår till 4,5 procent x kommunalskattesatsen på orten för sådan ersättning upp till cirka 115 100 kr. För den del av ersättningen som överstiger cirka 115 100 kr uppgår skattereduktionen till 2,5 procent x kommunalskattesatsen.
Den som är bosatta utomlands men arbetar i Sverige eller får inkomster från Sverige i form av till exempel pension kan ansöka om att betala en särskild inkomstskatt (SINK).
För 2018 höjs SINK-skatten från 20 till 25 procent. Höjningen innebär att det kan bli fördelaktigare för vissa utomlands bosatta att beskattas enligt inkomstskattelagen för den svenska inkomsten i stället för enligt SINK.
Den 1 januari 2017 infördes en möjlighet för enskilda näringsidkare utan anställda att endast betala 10,21 procent i arbetsgivaravgifter för sin förste anställde. Nu ska även aktiebolag och handelsbolag omfattas av möjligheten att få nedsatt arbetsgivaravgift när de anställer för första gången. Stödet kan erhållas under 12 månader för en månadslön upp till 25 000 kr.
De nya reglerna gäller
Lättnader i beskattningen av personaloptioner införs för att underlätta för små, unga företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner. Med personaloption avses en rätt att i framtiden köpa ett värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor.
Om vissa villkor är uppfyllda innebär de nya reglerna i huvudsak att den anställde inte förmånsbeskattas när personaloptionen utnyttjas. Beskattning sker först när den anställde säljer de aktier han köpt genom att utnyttja optionen. Beskattning sker då i inkomstslaget kapital eller enligt 3:12 reglerna.
Arbetsgivaren ska inte betala arbetsgivaravgifter för förmånen.
2012 infördes en möjlighet att spara i ett investeringssparkonto med tillgångar i bland annat aktier och fondandelar. I stället för att vinster beskattas och förluster dras av beskattas en schablonmässig avkastning i inkomstslaget kapital med 30 procent skatt.
Schablonavkastningen på sådant sparande höjs från statslåneräntan den 30 november före det aktuella kalenderåret plus 0,75 procentenheter till statslåneräntan plus en procentenhet. Motsvarande höjning görs för sparande i kapitalförsäkring.
Ett golv infördes 2016 vid beräkning av schablonavkastningen som innebär att den inte kan bli lägre än 1,25 procent.
Ett värdepapper anses sålt om det företag som gett ut det försätts i konkurs. Men det gäller bara om det är ett svenskt aktiebolag eller ekonomisk förening som gett ut värdepapperet.
Nu ändras reglerna så att även värdepapper i utländska företag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening ska anses sålda när företaget försätts i konkurs, i stället för när konkursen är avslutad. För företag inom EES har Skatteverket redan tidigare tillämpat reglerna på så sätt.
Momsen på visning av vissa naturområden sänks från 25 procent till 6 procent. Reglerna gäller naturaområden utanför tätort, nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och natura 2000-områden.
Reklamskatten för annonser i dagspress och andra periodiska publikationer slopas. Slopandet omfattar inte annonsblad, kataloger eller programblad.
Regeringens proposition 2017/18:1
Företagsaktuellt nr 6 2017
Kammarrätten nekade företagaren avdrag för avsättning till periodiseringsfond vid ombildning från enskild firma till aktiebolag eftersom aktiebolaget inte gjort någon avsättning för fonden i räkenskaperna.
Vid en ombildning från enskild firma till aktiebolag får bolaget överta en periodiseringsfond helt eller delvis om
En enskild näringsidkare ska återföra sina avdrag till periodiseringsfonder när han upphör att bedriva näringsverksamhet.
I det aktuella målet hade en företagare ombildat sin enskilda firma till aktiebolag. I samband med ombildningen överfördes periodiseringsfonder från beskattningsåren 2011 och 2012 samt den avsättnings om 114 000 kr som gjordes ombildningsåret 2013.
Aktiebolaget hade deklarerat övertagandet av alla periodiseringsfonder inklusive den sista på blankett N7 ”Övertagande av fonder och fördelningsbelopp”. Aktiebolaget hade även i sin deklaration påföljande år redovisat hur man tagit dessa periodiseringsfonder i anspråk.
Däremot fanns inte den sista avsättningen med i den årsredovisning som lämnades till Bolagsverket. Avsättningen saknades även i den inkomstdeklaration som företagaren lämnade till Skatteverket 2014. Företagaren begärde därför omprövning av beskattningsåret 2013 och yrkade att han skulle medges avdrag med 114 000 kr.
Enligt förvaltningsrätten saknades förutsättningar för bolaget att överta periodiseringsfonden då bolaget inte gjort avsättning i räkenskaperna för den det år ombildningen genomföres. Eftersom den enskilda firman upphört utan att periodiseringsfonden förts över till aktiebolaget medgav inte förvaltningsrätten yrkat avdrag.
Företagaren överklagade till Kammarrätten i Göteborg och framhöll att han hade lämnat in en ny rättad årsredovisning till Bolagsverket. Skatteverket påpekade i ett yttrande till domstolen att det inte är god redovisningssed att rätta ett fastställt bokslut med ett nytt. Enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD 2012 ref. 61, så godtas inte ett sådant rättat bokslut vid beskattningen.
Kammarrätten gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten och vägrade avdrag för avsättningen.
Dom 2017-09-26, mål nr 5102-16
Företagsaktuellt nr 6 2017
Här presenteras kort ett urval av de lagar och förordningar som har trätt ikraft under första halvåret 2017 och som kan komma att påverka dig och ditt företag.
Det går inte längre att paketera en fastighet i ett bolag genom gåva och erhålla en skattefri ersättning som understiger taxeringsvärdet och sedan sälja bolaget.
En fastighet ska nu anses såld om den överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning som överstiger fastighetens skattemässiga värde om fastigheten är en näringsfastighet och dess omkostnadsbelopp om den är en privatbostadsfastighet.
Näringsidkare utan fast driftställe i Sverige måste nu använda certifierade kassaregister vid försäljning mot kontant betalning eller betalning med kontokort enligt samma villkor som gäller för andra näringsidkare.
Det har införts en straffbestämmelse för grovt fordringsbedrägeri i brottsbalken. Det är nu straffbart att i vilseledande syfte rikta betalningsuppmaningar till en vidare krets av mottagare. Straffskalan är fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Energiskatten har sänkts på förnybar el, inklusive solel, som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas. Skatten uppgår nu till 0,5 öre per kilowattimme vilket är en sänkning med över 98 procent.
Sjöfolksdirektivet innebär att sjöfolk har rätt till samma arbetsrättsliga skydd som andra arbetstagare.
Ändringarna innebär bland annat att särskilt anställningsstöd i form av extratjänst nu även kan beviljas till arbetsgivare som bedriver viss kulturell verksamhet samt till barn- och ungdomsverksamhet i idrottsföreningar. Ändringarna gäller även social verksamhet eller omsorg om barn och ungdomar i ideella föreningar och trossamfund.
Svenska fackförbund har nu fått rätt att ta till stridsåtgärder mot arbetsplatser med utländsk arbetskraft som inte tecknat ett svenskt kollektivavtal. Det har skett genom en ändring i utstationeringslagen, den lag som innehåller bestämmelser om vad som gäller när ett utländskt företag skickar personal till Sverige för att tillfälligt arbeta här.
Därmed har lex Laval rivits upp. De bestämmelser som infördes 2010 i utstationeringslagen efter en dom från EU-domstolen om hur fackförbundet Byggnads agerat mot det lettiska företaget Laval un Partneri Ltd.
Upphandlande myndigheter ska nu ställa villkor avseende lön, semester och arbetstid, om det är behövligt och villkoren går att fastställa. Innan villkoren bestäms ska berörda arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer fått tillfälle att yttra sig.
Det har införts en ny form av särskild handräckning som gör det enklare för bland annat markägare att få personer avhysta från mark som ockuperats. Det nya förfarandet kallas för avlägsnande och handläggs av Kronofogden.
Grundavgifterna för verkställighet av ett avlägsnande uppgår till 300 kr per person som ska avlägsnas, dock max 3 000 kr.
Den nya elsäkerhetslagen innebär i huvudsak att alla företag som utför elinstallationsarbete ska ha en auktoriserad elinstallatör och ett egenkontrollprogram som säkerställer att arbetet utförs på rätt sätt och av personer med rätt kompetens.
Den sista siffran i ett registreringsnummer för fordon får nu ersättas med en bokstav. Syftet är att öka antalet möjliga kombinationer av registreringsnummer och utgöra ett komplement till den ordning som redan gäller.
Begränsningen av rätten till arbetslöshetsersättning har ändrats för dig som utför deltidsarbete. Arbetslöshetsersättning kan nu utbetalas för sammanlagt längst 60 veckor med deltidsarbete inom en ersättningsperiod. Är du deltidsarbetslös har du därmed lika lång omställningstid som den som är helt arbetslös.
Är du anställd hos ett privat företag inom vård, skola och omsorg, som till någon del är offentligt finansierat, har du nu samma rätt som offentliganställda att berätta om missförhållanden för media. Rätten att lämna uppgifter begränsas dock av de regler om tystnadsplikt som finns på respektive område och ger dig inte rätt att lämna ut handlingar. Din arbetsgivare får inte efterforska vem som har lämnat ut uppgifterna.
En ny lag om personnamn gör det mycket lättare att byta namn. Både barn och vuxna kan nu ha dubbla efternamn. Det finns inte längre några hinder mot att du byter förnamn eller efternamn flera gånger. Du kan även byta tillbaka till ett efternamn som du burit tidigare. Du ansöker om namnbytet hos Skatteverket.
Har du använt din mobiltelefon i ett område som drabbas av en olycka eller på annat sätt omfattas av en varning ska du nu få ett meddelande direkt i din telefon. Mobiloperatörerna är skyldiga att avgiftsfritt förmedla dessa meddelanden. Tidigare skickades meddelanden enbart till fasta telefoner och till mobilabonnenter med registrerad adress i det drabbade området.
Genom en ny lag om framtidsfullmakter har det blivit möjligt för dig att utse någon som kan ha hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter om du senare i livet inte själva kan det. Har du upprättat en framtidsfullmakt börjar den gälla när du inte längre själv kan fatta beslut. Framtidsfullmakter är ett alternativ till god man eller förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter.
Företagsaktuellt nr 5 2017
Enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen ska styrelsearvoden beskattas som inkomst av tjänst och kan därför inte faktureras.
Av aktiebolagslagen framgår att uppdrag som styrelseledamot bara kan innehas av en fysisk person. Styrelseuppdrag har av den anledningen ansetts vara personliga uppdrag som normalt ska beskattas som inkomst av tjänst. I undantagsfall har arvoden som betalats ut till ett bolag för uppdrag som avsett en begränsad tid och gällt specifika insatser beskattats som inkomst av näringsverksamhet i det bolag som erhållit arvodena.
När näringsverksamhetsbegreppet utvidgades 2009 gav det enligt ett ställningstagande från Skatteverket utrymme att bedriva styrelsearbete som näringsverksamhet. Skatteverkets uppfattning har sedan dess varit att så länge man har minst tre uppdrag och inte är delägare i något av bolagen, kan man som styrelseledamot fakturera arvodet till eget bolag.
En person som var styrelseledamot i ett trettiotal bolag beskattas för arvodena under inkomst av tjänst. Han avsåg att utföra nio av dessa som konsult via sitt helägda aktiebolag. Han ansökte om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden för att få klarlagt om de nio styrelsearvodena skulle beskattas hos honom personligen eller hos hans bolag.
Skatterättsnämnden ansåg att beskattning skulle ske hos honom personligen under inkomst av tjänst.
Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, pekar i sin bedömning på att fakturering via bolag undantagsvis har godtagits i uppdrag som har avsett en begränsad tid och gällt specifika insatser. Den lagändring av näringsbegreppet som skedde 2009 kan enligt HFD inte ha medfört någon ändring av rättsläget när det gäller beskattning av styrelsearvode. Styrelseledamoten ska därför beskattas för samtliga styrelsearvoden under inkomst av tjänst.
HFDs dom den 20 juni 2017 medför att Skatteverket inte kommer att godkänna fakturering av styrelsearvoden för nya avtal som ingås efter det datumet.
När det gäller redan ingångna avtal skriver Skatteverket i en kommentar att om styrelseledamoten har uppfyllt kriterierna enligt Skatteverkets ställningstagande från december 2008 bör dessa avtal normalt kunna fortlöpa övergångsvis. Men det gäller bara arvoden som avser tid till och med innevarande räkenskapsår vid tidpunkten för HFDs dom. Det är räkenskapsåret hos det bolag som betalar ut ersättningen för styrelsearbetet som avses.
Motsvarande bedömning kommer att göras i fråga om sociala avgifter.
Dom 2017-06-20. Mål nr 278-17
Företagsaktuellt nr 5 2017
Skatteverket har tagit ställning till hur kvitton ska bevaras för att de ska styrka företagets avdragsrätt för ingående moms när anställda gör inköp eller utlägg för företagets räkning.
Olika tekniska lösningar och system finns på marknaden för att elektroniskt hantera kvitton med syfte att förenkla för anställda och arbetsgivare. Genom den elektroniska hanteringen vill man slippa bevara papperskvitton när anställda gör inköp för arbetsgivarens räkning. Men det är en förenkling som kan äventyra företagets rätt att göra avdrag för ingående moms för de aktuella inköpen.
Den som bedriver momspliktig verksamhet får göra avdrag för ingående moms som avser inköp för verksamheten som gjorts från en momsregistrerad person. Avdragsrätten ska styrkas med en faktura. Med faktura avses ett dokument i pappersform eller i elektronisk form, till exempel ett kvitto, som uppfyller villkoren i momslagen för fakturor.
För att företaget ska ha rätt att göra avdrag för ingående moms på ett inköp krävs också att det är företagets eget inköp. Enligt praxis får moms inte dras av på kostnadsersättning för anställdas privata inköp.
När det gäller i vilken form fakturorna ska bevaras hänvisar momslagen till bokföringslagen. Det innebär att fakturor ska bevaras i den form de hade när de mottogs av företaget.
En anställd som använder företagets kredit- eller betalkort eller kontanter ur företagets handkassa gör ett inköp med företagets medel. När den anställde tar emot ett kvitto för inköpet gör han det för företagets räkning. Det innebär att företaget ska bevara kvittot i den form det hade när den anställde tog emot det. Det är alltså inte tillräckligt att endast bevara en inskannad kopia eller ett foto av originalet när det är framtaget på papper.
När den anställde gör inköp med egna pengar kan det i vissa fall anses att det är fråga om ett utlägg för arbetsgivarens räkning. Det gäller om det anses naturligt att arbetsgivaren står för inköpet. I sådant fall har den anställde köpt varan eller tjänsten för företagets räkning. Det kan till exempel vara facklitteratur, kost, logi och representation.
För sådana inköp ska företaget bevara kvittot i den form det hade när den anställde tog emot det.
När den anställde inte anses ha gjort ett utlägg för företagets räkning kan den ersättning som arbetsgivaren betalar till den anställde räknas som en kostnadsersättning. Den affärshändelsen är en ren betalningstransaktion som inte ger företaget någon rätt till momsavdrag. Företaget ska bevara det underlag som den anställde lämnar till företaget. Om den anställde lämnar sin reseräkning elektroniskt ska den bevaras elektroniskt.
När ett företag tar ut en kopia av ett kassakvitto ur sitt kassaregister ska kopian vara märkt med ordet kopia. Det gäller oavsett om kassaregistret tar fram kopian i pappersform eller i elektronisk form.
En anledning till att företag tar fram en elektronisk kopia av ett papperskvitto kan vara att deras kund vill använda det elektroniska kvittot som underlag för att begära ersättning från sin arbetsgivare.
Skatteverket anser att ett företag kan bevara antingen det papperskvitto som den anställde taget emot eller den elektroniska kopian av kvittot som säljaren tar fram ur sitt kassaregister och som sänds till företaget. Det gäller alltså även om kvittot är märkt med ordet kopia. Det kvittot utgör då underlag för företagets avdragsrätt för moms.
Cecilia är på tjänsteresa och betalar hotellrummet med sitt privata kreditkort. Hon får ett papperskvitto men begär att hotellet tar fram en elektronisk kopia som ska skickas till hennes arbetsgivare.
Skatteverket: Även Cecilia har gjort en resa i tjänsten, men i detta fall har säljaren utfärdat två kvitton. Det elektroniska kvittot har överförts från hotellets system till företagets system. Det innebär att det elektroniska kvittot kan bevaras som verifikation och utgöra företagets underlag för avdragsrätt för moms trots att det är märkt med ordet kopia.
Björn ska på tjänsteresa och tar taxi till flygplatsen. Han betalar taxiresan med sitt privata kreditkort. Björn skannar kvittot med sin mobiltelefon, men behåller också papperskvittot.
Skatteverket: Björn har gjort en resa i tjänsten, hans utgift för den resan kan därför anses som ett utlägg för företagets räkning. Det innebär att företaget anses ha köpt taxiresan. Det är därför det kvitto som Björn erhöll av taxichauffören som ska bevaras och som är underlag för företagets momsavdrag. Den kopia av kvittot som Björn framställt med sin mobil godtas inte som underlag.
Skatteverkets ställningstagande 2017-06-29
Företagsaktuellt nr 5 2017
Skatteverket har krävt att hela det belopp som utbetalats till utförare av värmepumpinstallationer ska återbetalas när det inte visats hur arbetskostnaden beräknats. Högsta förvaltningsdomstolen har i två mål ansett att Skatteverket inte haft fog för sina beslut.
Den som har haft en utgift för arbete avseende reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad (ROT-arbete) av ett småhus, ägarlägenhet eller bostadsrätt kan få skattereduktion.
Skattereduktion medges genom att kunden betalar en del av arbetskostnaden för ROT-arbetet till utföraren. När arbetet är utfört och kunden har betalat sin del av arbetskostnaden kan utföraren begära utbetalning av resterande del från Skatteverket.
I ett ställningstagande skriver Skatteverket att om underlag för beräkning av arbetskostnad saknas eller är bristfälligt kan Skatteverket vägra utbetalning helt eller delvis samt återkräva redan utbetalt belopp.
Skattereduktion för ROT-arbete kan endast medges för arbetskostnaden. Kostnader för exempelvis material, maskiner, restid eller serviceåtaganden ska inte ingå i underlaget för skattereduktion.
För totalentreprenader till fast pris kan det vara förenat med svårigheter att fastställa hur stor del av det totala priset som avser arbetskostnad.
För att underlätta för såväl utförare som kunder har representanter för branschen i samverkan med Svenska Värmepumpföreningen beräknat hur stor del av totalpriset som i normalfallet utgör arbetskostnad vid installation av en ny värmepump. Av beräkningen framgår att av den totala entreprenadkostnaden kan arbetskostnaden anses utgöra 35 procent för vätska–vattenvärmepump (till exempel bergvärme) och 30 procent för luftvärmepump (luft-vattenvärmepump, luft-luftvärmepump och frånluftvärmepump).
Om utförare och kund anser att arbetskostnaden är högre än 30 respektive 35 procent ska den verkliga arbetskostnaden dokumenteras och vid förfrågan visas upp för Skatteverket.
Utförarens uppgivna arbetskostnad för installation av värmepump uppgick i det aktuella målet till 53,6 procent, vilket var betydligt högre än Skatteverkets schablon. Arbetskostnaden gick inte att utläsa, varken av offerten eller fakturan till kunden. Skatteverket beslutade att återkräva hela det belopp som utbetalats till utföraren med motivering att han inte visat arbetskostnaden.
Även Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, konstaterade att det inte gick att fastställa den verkliga arbetskostnaden på ett tillförlitligt sätt utifrån presenterat underlag.
Frågan var då om utföraren hade rätt till utbetalning på grund av en uppskattad arbetskostnad.
HFD ansåg att Skatteverket saknar stöd för sin uppfattning att en uppskattning av arbetskostnaden är utesluten bara för att utföraren valt att redovisa sina verkliga kostnader till kunden. Enligt HFD är det tvärtom så att om utföraren inte lyckas styrka sina verkliga kostnader måste arbetskostnaden uppskattas till vad som är skäligt enligt omständigheterna i det enskilda fallet. En uppskattning till den av branschen beräknade schablonen för arbetskostnaden får enligt HFD anses uppfylla detta krav.
I ett annat mål som avgjordes av HFD samma dag hade utföraren vidarefakturerat sina materialkostnader till kunden med det belopp som bolaget betalat, i förekommande fall med avdrag för den inköpsbonus bolaget fått. Bolaget hade vidare beräknat arbetskostnaden genom att reducera den debiterade totalkostnaden med sådana utgifter som bolaget haft och som inte får räknas in i underlaget för skattereduktion.
För uppdraget hade bolaget haft kostnader för material om 86 046 kr. Av total entreprenörskostnad om 192 000 kr utgjorde alltså 105 954 kr arbetskostnad hävdade bolaget.
Skatteverket menade att bolaget inte visat hur arbetskostnaden beräknats och återkrävde hela det belopp som utbetalats jämte ränta.
HFD kom dock fram till att det saknades skäl att ifrågasätta den av bolaget tillämpade modellen för beräkning av arbetskostnaden.
Enskilda har under vissa förutsättningar rätt till ersättning av allmänna medel för sina kostnader i samband med ärenden hos Skatteverket och mål i förvaltningsdomstolarna. Men enligt HFD gäller det inte i denna typ av mål.
HFDs domar innebär att i de fall det är ostridigt att skatte-reduktionsgrundande arbete har utförts så har utföraren rätt till utbetalning från Skatteverket. I de fall utföraren inte kan visa hur den faktiska arbetskostnaden som ligger till grund för begäran om utbetalning har räknats fram ska utbetalning ske med skäligt belopp, skriver Skatteverket i en kommentar till rättsfallen.
Från och med beskattningsåret 2016 är skattereduktionen för ROT-arbete 30 procent av arbetskostnaden inklusive moms. För tidigare beskattningsår har skattereduktionen uppgått till 50 procent av arbetskostnaden inklusive moms. Skattereduktionen är dock högst 50 000 kr per person och år inklusive eventuellt RUT-avdrag
Dom 2017-06-26. Mål nr 675-16 samt 5908-16
Företagsaktuellt nr 5 2017
Här presenteras kort ett urval av de lagar och förordningar som har trätt ikraft under första halvåret 2017 och som kan komma att påverka dig och ditt företag.
Det går inte längre att paketera en fastighet i ett bolag genom gåva och erhålla en skattefri ersättning som understiger taxeringsvärdet och sedan sälja bolaget.
En fastighet ska nu anses såld om den överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning som överstiger fastighetens skattemässiga värde om fastigheten är en näringsfastighet och dess omkostnadsbelopp om den är en privatbostadsfastighet.
Näringsidkare utan fast driftställe i Sverige måste nu använda certifierade kassaregister vid försäljning mot kontant betalning eller betalning med kontokort enligt samma villkor som gäller för andra näringsidkare.
Det har införts en straffbestämmelse för grovt fordringsbedrägeri i brottsbalken. Det är nu straffbart att i vilseledande syfte rikta betalningsuppmaningar till en vidare krets av mottagare. Straffskalan är fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Energiskatten har sänkts på förnybar el, inklusive solel, som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas. Skatten uppgår nu till 0,5 öre per kilowattimme vilket är en sänkning med över 98 procent.
Sjöfolksdirektivet innebär att sjöfolk har rätt till samma arbetsrättsliga skydd som andra arbetstagare.
Ändringarna innebär bland annat att särskilt anställningsstöd i form av extratjänst nu även kan beviljas till arbetsgivare som bedriver viss kulturell verksamhet samt till barn- och ungdomsverksamhet i idrottsföreningar. Ändringarna gäller även social verksamhet eller omsorg om barn och ungdomar i ideella föreningar och trossamfund.
Svenska fackförbund har nu fått rätt att ta till stridsåtgärder mot arbetsplatser med utländsk arbetskraft som inte tecknat ett svenskt kollektivavtal. Det har skett genom en ändring i utstationeringslagen, den lag som innehåller bestämmelser om vad som gäller när ett utländskt företag skickar personal till Sverige för att tillfälligt arbeta här.
Därmed har lex Laval rivits upp. De bestämmelser som infördes 2010 i utstationeringslagen efter en dom från EU-domstolen om hur fackförbundet Byggnads agerat mot det lettiska företaget Laval un Partneri Ltd.
Upphandlande myndigheter ska nu ställa villkor avseende lön, semester och arbetstid, om det är behövligt och villkoren går att fastställa. Innan villkoren bestäms ska berörda arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer fått tillfälle att yttra sig.
Det har införts en ny form av särskild handräckning som gör det enklare för bland annat markägare att få personer avhysta från mark som ockuperats. Det nya förfarandet kallas för avlägsnande och handläggs av Kronofogden.
Grundavgifterna för verkställighet av ett avlägsnande uppgår till 300 kr per person som ska avlägsnas, dock max 3 000 kr.
Den nya elsäkerhetslagen innebär i huvudsak att alla företag som utför elinstallationsarbete ska ha en auktoriserad elinstallatör och ett egenkontrollprogram som säkerställer att arbetet utförs på rätt sätt och av personer med rätt kompetens.
Den sista siffran i ett registreringsnummer för fordon får nu ersättas med en bokstav. Syftet är att öka antalet möjliga kombinationer av registreringsnummer och utgöra ett komplement till den ordning som redan gäller.
Begränsningen av rätten till arbetslöshetsersättning har ändrats för dig som utför deltidsarbete. Arbetslöshetsersättning kan nu utbetalas för sammanlagt längst 60 veckor med deltidsarbete inom en ersättningsperiod. Är du deltidsarbetslös har du därmed lika lång omställningstid som den som är helt arbetslös.
Är du anställd hos ett privat företag inom vård, skola och omsorg, som till någon del är offentligt finansierat, har du nu samma rätt som offentliganställda att berätta om missförhållanden för media. Rätten att lämna uppgifter begränsas dock av de regler om tystnadsplikt som finns på respektive område och ger dig inte rätt att lämna ut handlingar. Din arbetsgivare får inte efterforska vem som har lämnat ut uppgifterna.
En ny lag om personnamn gör det mycket lättare att byta namn. Både barn och vuxna kan nu ha dubbla efternamn. Det finns inte längre några hinder mot att du byter förnamn eller efternamn flera gånger. Du kan även byta tillbaka till ett efternamn som du burit tidigare. Du ansöker om namnbytet hos Skatteverket.
Har du använt din mobiltelefon i ett område som drabbas av en olycka eller på annat sätt omfattas av en varning ska du nu få ett meddelande direkt i din telefon. Mobiloperatörerna är skyldiga att avgiftsfritt förmedla dessa meddelanden. Tidigare skickades meddelanden enbart till fasta telefoner och till mobilabonnenter med registrerad adress i det drabbade området.
Genom en ny lag om framtidsfullmakter har det blivit möjligt för dig att utse någon som kan ha hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter om du senare i livet inte själva kan det. Har du upprättat en framtidsfullmakt börjar den gälla när du inte längre själv kan fatta beslut. Framtidsfullmakter är ett alternativ till god man eller förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter.
Företagsaktuellt nr 5 2017