Förslag om ändrade 3:12 regler

I början av november presenterades ett utredningsförslag om ändrade regler för beskattning av aktiva delägare i fåmansföretag. Vilka delar av förslaget som Finansdepartementet väljer att gå vidare med återstår att se.

De så kallade 3:12-reglerna ska motverka att aktiva delägare i fåmansföretag omvandlar högre beskattad arbetsinkomst till lägre beskattad kapitalinkomst genom utdelning eller försäljning av aktierna.

Varje år beräknar en aktiv delägare ett gränsbelopp på deklarationsblankett K10. Utdelning och kapitalvinst inom gränsbeloppet beskattas med 20 procent skatt. Utdelning över gränsbeloppet beskattas med delägarens marginalskatt, 30-58 procent, upp till ett tak på cirka 5,4 miljoner kr. Utdelning däröver beskattas med 30 procent skatt.

De viktigaste delarna av utredningens förslag är följande:

Högre skatt

Skatteuttaget på aktiva delägares kapitalinkomster i fåmansföretag höjs från 20 till 25 procent och blir detsamma för ägare i alla onoterade bolag.

Förenklingsregeln

Förenklingsregeln innebär i dag att en utdelning upp till cirka 160 000 kr kan beskattas som kapitalinkomst. Denna nivå sänks enligt förslaget till cirka 107 000 kr.

Begränsning föreslås

Den som äger flera fåmansföretag kan idag beräkna ett gränsbelopp för varje bolag. Förenklingsregeln får dock bara användas för ett bolag. Enligt förslaget ska den som använder förenklingsregeln för ett bolag inte få beräkna något gränsbelopp för övriga innehav.

Ändrat löneunderlag

Företagets kontant utbetalda löner ska liksom i dag få användas som underlag vid beräkningen av gränsbeloppet för kapitalinkomstbeskattad utdelning. Men underlaget ska enligt förslaget fördels ut på delägarna efter ägd andel först, sedan ska det lönebaserade utrymmet beräknas. Idag beräknas utrymmet innan det fördelas ut.

Den nuvarande nivån på 50 procent av totala lönesumman ersätts av tre nivåer på 10, 25 och 50 procent.

Uttag av egen lön

För att en andelsägare ska få beräkna ett lönebaserat utrymme krävs idag att han eller någon närstående har tagit ut kontant lön året före beskattningsåret som uppgår till cirka 360 000 kr plus fem procent av totala lönesumman i företaget eller totalt cirka 570 000 kr.

Enligt förslaget höjs kravet på egen lön till cirka 480 000 kr plus fem procent av andelsägarens och närståendes individuella lön eller totalt cirka 930 000 kr.

Fyraprocentspärren slopas

Eftersom det enligt förslaget är löneunderlaget och inte det lönebaserade utrymmet som ska fördelas mellan delägarna gynnas inte längre företag med många delägare. Det nuvarande kravet på att en delägare måste äga minst fyra procent av kapitalet i företaget för att få tillämpa reglerna kan därmed tas bort.

Generationsskifte

När det gäller generationsskiften föreslås en särskild undantagsregel som innebär att ägarskiften inom familjen behandlas på samma sätt som ett externt skifte.

Vad händer nu?

Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2018. Det innebär att de ska tillämpas i den inkomstdeklaration som delägaren lämnar under våren 2019. Men först ska remissinstanserna säga sitt senast den 10 februari 2017. Därefter ska förslagen eventuellt omarbetas innan de slutligen presenteras i en proposition som ska beslutas av riksdagen. Den slutliga utformningen av reglerna vet vi alltså inget om ännu.

SOU 2016:75

Företagsaktuellt nr 1 2017